Anförlust

Anförlust uppstår när två personer som är biologiskt släkt, till exempel kusiner eller sysslingar, får barn med varandra. Eftersom några av personernas förfäder är gemensamma, så kommer dessa förfäder att förekomma flera gånger i deras barns antavla. Det medför att det blir färre unika individer i denna antavla än det teoretiskt maximala antalet.

I ett geografiskt område som har varit isolerat från omvärlden under historien, alternativt en viss samhällsklass eller etnisk grupp som aktivt upprätthållit endogami under många generationer, inträffar många anförluster resulterande i en begränsad genpool och minskad genetisk variation. Om genpoolen är så begränsad att graden av homozygoti är hög (det vill säga personen har ärvt många identiska genetiska anlag från sin far och sin mor) talas om inavel, något som koefficienten av kan mätas.

Teoretiskt maximalt antal förfäder

Anförlust förekommer i alla antavlor om man studerar dem tillräckligt långt bakåt i tiden. Annars skulle antalet förfäder en person har några tiotal generationer bakåt vara större än antalet människor på jorden vid den tidpunkten.

Det teoretiskt maximala antalet förfäder en person kan ha i varje generation ökar exponentiellt - alla har två föräldrar, högst fyra far- och morföräldrar, högst åtta förfäder i generationen före dem o.s.v. Antalet fördubblas alltså för varje generation. Tio generationer bakåt är siffran drygt tusen, 20 generationer bakåt drygt en miljon och 30 generationer bakåt en dryg miljard.

Åskådliggörande exempel på anförlust

Person A och B får barn med varandra. A och B är kusiner genom att A:s far C är bror till B:s mor D. D.v.s. A:s farfar och farmor E och F är samma personer som B:s morfar och mormor E och F.

I barnets antavla kommer alla personer till höger om mormor D att vara exakt samma som de personer som är till höger om farfar C. Det innebär att 25 % av barnets förfäder inte är unika i antavlan. Barnet får därmed en anförlust på 25 % p.g.a. att föräldrarna är kusiner. Det kan man räkna fram genom att det är sex unika personer av åtta möjliga längst till höger i barnets antavla ovan. (8 - 6) / 8 = 25 %.

Ju längre bakåt i tiden man studerar barnets förfäder, desto fler fall av anförlust kommer man att hitta. Nya fall av anförluster adderas till de tidigare. Om man i ovanstående exempel går ytterligare en generation tillbaka och då upptäcker att även barnets farfar och farmor var kusiner med varandra, så innebär det en ytterligare anförlust på 12,5 %. Den dittills kända anförlusten skulle då vara 25 + 12,5 = 37,5 %.

Kung Harald V av Norges anförlust

Ovanstående exempel stämmer precis in på kung Harald V av Norge. Han har en stor anförlust:

Förklaringen till den stora anförlusten är (som framgår av det refererade dokumentet) följande: Hans föräldrar var kusiner. Det var även hans farfar och farmor. Hans mor var syssling till sin svärfar. Hans morfar var kusin med sin svärmor. Även hans farmors farföräldrar var kusiner. Han härstammar från både Kristian IX av Danmark och Oscar I av Sverige och Norge i tre led vardera.

Fler personer med stor anförlust

En annan person med stor anförlust var Ferdinand I av Österrike (1793–1875), vars föräldrar var dubbelkusiner, vilket (precis som för Alfons XII i tabellen ovan) innebär en anförlust på 50 % redan då man ser tre generationer tillbaka.

Exempel på storleken på anförluster

Exempel 1

Två kusiner får barn med varandra. Dessa barn får p.g.a. föräldrarnas släktskap en anförlust på 25 %. För barnbarnen blir anförlusten 12,5 %, för barnbarnsbarnen 6,25 % o.s.v.

Exempel 2

Två sysslingar får barn med varandra. Dessa barn får p.g.a. föräldrarnas släktskap en anförlust på 12,5 %. För barnbarnen blir anförlusten 6,25 %, för barnbarnsbarnen 3,125 % o.s.v.

Exempel 3

Två bryllingar får barn med varandra. Dessa barn får p.g.a. föräldrarnas släktskap en anförlust på 6,25 %. För barnbarnen blir anförlusten 3,125 %, för barnbarnsbarnen 1,5625 % o.s.v.

Exempel 4

Två personer får barn med varandra där den ena personen är kusin med en förälder till den andra. Dessa barn får p.g.a. föräldrarnas släktskap en anförlust på 12,5 %. För barnbarnen blir anförlusten 6,25 %, för barnbarnsbarnen 3,125 % o.s.v.

Exempel 5

Två personer får barn med varandra där den ena personen är syssling till en förälder till den andra. Dessa barn får p.g.a. föräldrarnas släktskap en anförlust på 6,25 %. För barnbarnen blir anförlusten 3,125 %, för barnbarnsbarnen 1,5625 % o.s.v.

Exempel 6

Två personer får barn med varandra där den ena personen är brylling till en förälder till den andra. Dessa barn får p.g.a. föräldrarnas släktskap en anförlust på 3,125 %. För barnbarnen blir anförlusten 1,5625 %, för barnbarnsbarnen 0,78125 % o.s.v.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Ahnenverlust, tidigare version.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Pedigree collapse, tidigare version.

Noter