Covid-19-vaccin

.

Sjuksköterska i Ryssland förbereder injektion av vaccin på sjukvårdspersonal.

Ett av vaccinen, Comirnaty.

Person som blir vaccinerad mot covid-19 i Sverige.

Ett covid-19-vaccin är ett vaccin som är avsett att ge immunitet mot sjukdomen covid-19. När covid-19-pandemin bröt ut fanns redan arbete med att ta fram vaccin mot två andra sjukdomar som orsakas av coronavirus, sars och mers. Man hade därför redan ganska god kunskap om coronavirusens struktur och egenskaper, vilket gjorde vägen till fungerande covid-19-vaccin kortare.

Forskning om vaccin och andra läkemedel

Över hela världen utfördes ett intensivt arbete för att ta fram vaccin och läkemedel mot covid-19. Forskare började samarbeta på nya sätt och en stor del av världens samlade forskarkår inom läkemedel fokuserade på samma sak och nästan all annan forskning avbröts eller pausades. Detta ledde till flera utvecklade vaccin mot pandemin. Den globala läkemedelsindustrin lyckades att på mindre än ett år ta fram vacciner som kunde börja användas i slutet av 2020.

Arbetet i Sverige

Professorn i biomedicinsk analys Matti Sällberg ledde det svenska arbetet med ett DNA-vaccin mot sars-cov-2 tillsammans med Ali Mirazimi och Gustaf Ahlén. Under tio år hade Sällberg arbetat med att utveckla andra dna-baserade vaccin mot sjukdomar som hepatit B och blödarfeberviruset Krim-Kongo som sprids med fästingar. Karolinska institutet projekt ”Open Corona” fick 30 miljoner kronor från EU för att utveckla ett vaccin mot sars-cov-2. Forskningssamarbetet skedde tillsammans med företagen Cobra Biologics som producerar plasmiderna och Adlega som utför toxikologiska studier.

Vaccinkandidater

I mitten av december 2020 var totalt 57 vaccinkandidater föremål för kliniska studier, varav 40 i fas I – II-studier och 17 i fas II – III-studier. I fas III-studier visade flera covid-19-vacciner hög effektivitet, med en skyddseffekt kring 95 % jämfört med ingen behandling. EU (Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA) och USA har godkänt två mRNA-vacciner (Comirnaty från Pfizer/Biontech och COVID-19 Vaccine Moderna från Moderna). Utöver det har fem ytterligare vaccin godkänts av vissa nationella läkemedelsmyndigheter: två konventionella inaktiverade vacciner (BBIBP-CorV från Sinopharm och Coronavac från Sinovac) och tre virusvektorvacciner (Sputnik V från Gamaleya Research Institute, Vaxzevria från Oxfords universitet och Astra Zeneca samt Ad26.COV2.S från Janssen-Cilag International).

Massvaccineringen inleds

Massvaccinering påbörjades i Storbritannien den 8 december 2020 och i Sverige den 27 december 2020. Många länder har genomfört stegvisa distributionsplaner som prioriterar de som har störst risk för allvarliga symptom, som äldre, och de som har hög risk för exponering och överföring, såsom sjukvårdspersonal. Den 7 februari 2021 hade cirka 128 miljoner doser covid-19-vaccin givits över hela världen baserat på officiella rapporter från nationella hälsovårdsmyndigheter. Pfizer, Moderna och Astra Zeneca förutspådde en tillverkningskapacitet på 5,3 miljarder doser 2021, som skulle kunna användas för att vaccinera cirka 3 miljarder människor (eftersom vaccinerna kräver två doser för en skyddande effekt mot covid-19). I december 2020 hade mer än 10 miljarder vaccindoser förbeställts av länder. Ungefär hälften av dessa doser hade beställts av höginkomstländer, vars invånare endast utgör 14 % av världens totala befolkning.

Bakgrund

Med början av januari 2020, omedelbart efter att viruset sars-cov-2 sekvenserats Kina, sjösattes ett antal utvecklingsprojekt för ta fram vaccin mot covid-19. Världshälsoorganisationen (WHO) uttalade i februari att ett vaccin inte skulle bli tillgängligt på mindre än 18 månader, men det visade sig gå snabbare. Bland andra Coalition for Epidemic Preparedness Innovation finansierade tidigt under 2020 utveckling av utvalda vaccinkandidater. I maj 2020 organiserade WHO en tv-sändning för att samla in 80 miljarder kronor från fyrtio länder för att stödja snabb utveckling av vacciner.

I början av augusti 2020 var 100–150 vaccinkandidater under utveckling, beroende av hur man räknar, varav 23 – 31 i kliniska försök. De som kommit längst var då Astra Zeneca och Oxfords universitet (Jenner Institute och Oxford Vaccine Group) med vaccinet AZD1222, med påbörjade fas III-försök i juni. Ytterligare ett fåtal företag hade sommaren 2020 vaccinkandidater i, eller med långtgående förberedelser för, fas III-försök – till exempel Pfizer/Biontech och Moderna.

Världshälsoorganisationen listade den 8 december 2020 52 vaccinkandidater, vilka då genomgick kliniska studier i någon fas, varav 13 i slutfasen, fas III. Dessutom fanns 162 vaccinkandidater i preklinisk utvärdering.

Internationellt samarbete

Det globala samarbetet för att påskynda utveckling, produktion och rättvis tillgång till det nya covid-19-vaccinet (COVID-19 Tools Accelerator (ACT Accelerator är ett G20-initiativ som tillkännagavs den 24 april 2020.

Den 10 september 2021 samlades FN och Europeiska unionen och då inledde ACT-Acceleratorns arbete, vilket hade fått 2,7 miljarder dollar av de totalt 35 miljarder dollar som ansågs behövas för att säkra de 2 miljarder covid-19-vaccindoser, 245 miljoner behandlingar och 500 miljoner tester som bedömdes nödvändiga för att förkorta pandemin och påskynda den ekonomiska återhämtningen. Under Trump-administrationen drog USA tillbaka sitt stöd till WHO och valde att inte stödja ACT Accelerator. ACT Accelerator ska ses som ett stöd till vetenskapen och öka samarbetet om kunskap samt resurser.:

I december 2020 hade 2,4 miljarder dollar samlats in för ACT Accelerator. Det innebar att nio vaccinkandidater var finansierade av COVAX och CEPI. Detta är världens största vaccinportfölj för Covid-19 med totalt 189 länder som anslutit sig till den slutliga utplaceringsplanen.

Tidigare 2020 hade WHO samlat in 8,8 miljarder dollar från ett fyrtiotal länder för påskynda vaccvinutveckling. I december donerade Bill Gates stiftelse ytterligare 2250 miljoner dollar med målet att "stödja leverans av nya Covid-19 test, behandlingar och vacciner, särskilt i låg- och medelinkomstländer".

Global Research Collaboration för Infectious Disease Prepared samarbetar med WHO och medlemsländerna för att prioritera finansiering av specifik forskning för covid-19-vaccin och samordnas mellan de internationella finansierings- och forskningsorganisationerna för att uppdatera information om vaccinframsteg och undvika dubbel finansiering.

Vaccinmekanism

För mer eller mindre varje vaccintyp finns det någon forskargrupp som försöker utveckla ett vaccin av den typen mot covid-19. De som först fick godkännande ingår i den så kallade tredje generationens vacciner som istället för proteiner innehåller genetiskt material, och låter kroppens egna celler tillverka proteinerna.

De två tekniker som först lyckades använde antingen mRNA som förs in i cellerna i fettpartiklar, liposomer, eller adenovirus som virusvektor för att föra in DNA i cellen som kodar för ett av det sjukdomsframkallande virusets proteiner. Oftast har man använt sars-cov-2:s "spike"-protein (tagg-protein), som det behöver för att ta sig in i celler.

Två tredje-delar av biverkningar av covid-vaccin bedöms vara noceboeffekt.

mRNA-baserade vaccin

Dessa vaccin, bestående av mRNA i lipidhölje, har visat sig ha god effekt, men har nackdelen att de måste förvaras och transporteras i fryst skick i mycket låga temperaturer.

Immunitetens varaktighet

Oavsett om immunitet mot sars-cov-2 uppkommit genom infektion eller vaccin är det osäkert hur länge den varar. Studier av immuniteten mot de sedan tidigare cirkulerande coronavirusen (HCoV-229E, HCoV-OC43, HCoV-NL63, HCov-HKU1) talar för att den kanske inte varar mer än högst ett år. Genom ansamling av mutationer i virusets arvsmassa kan dess proteiner komma att förändras så mycket att vaccinens skyddseffekt avtar. Flera vaccintillverkare bedriver forsknings- och utvecklingsarbete för att kunna förändra sin vacciner med hänsyn till detta. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA kommer därför att skapa ett regelverk för hur sådana modifierade vacciner ska kunna godkännas i en förkortad process.

Kandidater till vaccin mot covid-19

"Gam-Covid-Vak," eller "Sputnik V", som godkändes för begränsad användning i Ryssland hösten 2020.

Redan i mitten av maj 2020 befann sig omkring över ett hundra vaccinkandidater under utveckling som antingen bekräftade aktiva projekt eller i preklinisk utvecklingsfas. Enligt New York Times var den 20 juli 18 vaccinkandidater i fas 1, tolv i fas 2 och fyra i fas 3. I december 2020 fanns närmare 290 vaccinkandidater i något skede av utveckling.

I december 2020 hade ansökningar om akutlicenser inlämnats av Pfizer/Biontech och Moderna till bland andra Europeiska läkemedelsmyndigheten. Pfizer/Biontech har erhållit akutlicens i Storbritannien och ett vaccinationsprogram inleddes där den 8 december. Någon form av tillstånd har därefter lämnats av bland andra USA, Europeiska unionen, Kanada, Schweiz och Bahrain.

Under fas I testas främst för säkerhet och preliminär dosering på några dussin friska försökspersoner, medan det under fas II utvärderas immunogenicitet, dosnivåer (effekt baserat på biomarkörer) och negativa effekter av kandidatvaccinet, vanligtvis på hundratals människor. I fas II utförs preliminär säkerhets- och immunogenicitetsundersökning. Denna är randomiserad, placebokontrollerad och utförs på flera platser, samtidigt som man fastställer mer exakt dosering. Fas III-studier är längre och involverar fler deltagare, inklusive en kontrollgrupp, samtidigt som negativa effekter efterforskas.

Framtagningsprocessen

Vaccinkandidater har tagits fram och godkänts och tillverkats mycket snabbt historiskt sett. Världshälsoorganisationen förutspådde i februari 2020 att ett vaccin inte skulle bli tillgängligt på mindre än 18 månader, men det visade sig gå snabbare. Redan i december 2020 hade vacciner godkänts av de tongivande aktörerna i västvärlden: Food and Drug Administration och Europeiska läkemedelsmyndigheten. Det har pekats på åtminstone ett tiotal tekniska anledningar till snabbheten i dessa förfaranden:

• Fackorganisationer, som den 2017 bildade Coalition for Epidemic Preparedness Innovation (CEPI), var redan beredda på att en pandemi skulle inträffa förr eller senare. Likaså hade företag och institutioner som Biontech, Moderna och Jenner Institute vid Oxfords universitet sedan flera år utvecklat nya tekniker för att skapa vacciner, baserade på det infektuösa ämnets genetiska kod.
• På Fudanuniversitetet i Shanghai identifierades det nya SARS-CoV-2-viruset på ett tidigt stadium och gjordes sekvensering av virusets RNA samt publicerade resultatet av detta. För de vaccintyper som baseras på RNA och på virala vektorer räcker det med information om den genetiska koden för att påbörja vaccinforskning.
• Forskningsinstitutionerna fick omedelbar och omfattande finansiering.
• De administrativa processerna i samband med kliniska försök skedde snabbare än vanligt.
• Kliniska försök organiserade snabbare än vanligt.
• Forskningsdata från kliniska försök insamlades och hanterades, till skillnad från tidigare, elektroniskt och spreds snabbt.
• Rekryteringen till de kliniska försöken gick snabbt på grund av stort antal volontärer.
• Den stora spridningen av covid-19 i den andra vågen gjorde att det blev snabba resultat av de kliniska försöken i fas III.
• De tidiga vaccinkandidaterna hade ett högt skyddsvärde, det vill säga var effektiva. Detta tillät slutsatser av fas III-försöken vid en tidigare tidpunkt, än vad som annars skulle varit fallet.
• De tillståndsgivande myndigheterna följde pågående försök i realtid, vilket innebar att de mycket snabbare kunde göra slutlig prövning än vid ett normalt förfarande.
• Tillverkning av vaccin påbörjades långt innan godkännande av vaccinkandidater.

Egenskaper för utvalda vacciner

Källa: BBC

Godkännande

Karta över länders godkännande status

  Godkänd för allmän användning, massvaccinering på gång

  Godkänd för användning i nödfall (EUA), massvaccinering på gång

  Godkänd för användning i nödfall (EUA), begränsad användning

  Godkänd för allmän användning, massvaccinering planerad

  Godkänd för användning i nödfall (EUA), massvaccinering planerad

  Inväntar godkännande för användning i nödfall (förutom Schweiz, som inte har nödanvändning, bara allmän) (EUA)

Flaska med Vaxzevria-vaccin, tillverkat i Indien under licens av Serum Institute of India och där salufört under namnet Covishield.

Aktuell status för samtliga vaccinkandidaters vetenskapliga studier inför godkännande framgår av WHO:s dokument "Draft landscape and tracker of COVID-19 candidate vaccines".

Gamaleja-institutets Sputnik V

Gam-Covid-Vax (ryska: Гам-КОВИД-Вак), eller Sputnik V (ryska: Спутник V), är ett ryskt vaccin mot covid-19, som utvecklats av Gamaleja-institutet för epidemiologi och mikrobiologi i Moskva i Ryssland.[2] Utvecklingen finansieras av den ryska statliga investeringsfonden RDIF. Per 2021-01-28 är Sputnik V godkänt för emergency use (EUA) i: Ryssland, Algeriet, Argentina, Bolivia, Förenade Arabemiraten, Guinea, Iran, Pakistan, Palestina, Paraguay, Serbien, Turkmenistan, Ungern, Venezuela och Vitryssland. Den 4 mars 2021 påbörjades löpande granskning av EMA för ett eventuellt godkännande för användning inom EU, men frågan om ett godkännande uppgavs i juni 2021 inte kunna tas upp för prövning förrän tidigast i september.

Ungern och Slovakien har använt Sputnik V i sina vaccinationsprogram, trots att detta inte godkänts av Europeiska läkemedelsmyndigheten.

Comirnaty (Pfizer BioNTech COVID-19 Vaccine)

Pfizer och Biontechs covid-19-vaccin, Comirnaty, tidigare BNT162b2, fick i december akuttillstånd ("Emergency Use Authorization") för försäljning av ”Medicines and Healthcare products Regulatory Agency" i Storbritannien samt av Bahrain, Saudiarabien och Mexiko. Det säljs även under varunamnet Tozinameran.

Den 9 december 2020 lämnade Kanadas tillståndsmyndighet Health Canada att normalt tillstånd för vaccinet i Kanada. Massvaccinering påbörjades i Storbritannien den 8 december 2020.Food and Drug Administration gav den 11 december Biontechs och Pfizers vaccinkandidat BNT162b2 akuttillstånd för försäljning. Vaccinet godkändes för av EU-kommissionen för akutanvändning i EU:s medlemsländer, med vissa förbehåll, den 21 december 2020, efter ett positivt beslut av Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för humanläkemedel samma dag..

Moderna Spikevax

Tillstånd för akutförsäljning av Spikevax, tidigare mRNA-1273, i USA lämnades av Food and Drug Administration den 18 december 2020. Den 6 januari 2021 godkändes vaccinet för användning i EU på EMA:s rekommendation.

Astra Zenecas Vaxzevria

Vaccinet godkändes för användning i Storbritannien den 30 december 2020. Indiska myndigheter gav godkännande för vaccinet, som i Indien går under varumärket Covishield och tillverkas av Serum Institute of India, den 3 januari 2021. EU godkände användningen av vaccinet den 29 januari 2021 efter rekommendation av EMA.

Ad26.COV2.S Janssen-Cilag International

Tillstånd för akutförsäljning av Ad26.COV2.S, i USA lämnades av Food and Drug Administration den 27 februari 2021. EU godkände användningen av vaccinet den 11 mars 2021 efter rekommendation av EMA.

Sinopharms BBIBP-CorV

Förenade Arabemiraten godkände Sinopharms BBIBP-CorV för akutanvändning i september 2020 och för allmän användning i december. Kinas hälsovårdsmyndigheter godkände vaccinet 31 december 2020 för allmänt bruk. Tillstånd för akutanvändning har också lämnats i Bahrain i november

Bharat Biotechs Covaxin

Godkännande för akutanvändning lämnades av indiska myndigheter den 3 januari 2021.

Sinovac Biotechs Coronavac

Godkännande för akutanvändning lämnades av indonesiska myndigheter den 10 januari 2021. Turkiet, Brasilien, Chile, Colombia, Uruguay och har därefter också godkänt vaccinet för akutanvändning. Kina godkände vaccinet för allmänt bruk den 6 februari 2021.

Förhandsavtal om leveranser mellan EU och läkemedelsföretag

EU har för medlemsstaternas räkning under andra halvåret 2020 (till och med 10 december) slutit förhandsavtal om leveranser med Pfizer, Moderna, Astra Zeneca, Janssen-Cilag och Curevac. Ett optionsavtal har också träffats med Sanofi, men utvecklingen av Sanofis Pasteurs och Glaxo Smith Klines vaccinkandidat har försenats till åtminstone hösten 2021, efter otillfredsställande resultat av fas I–II-studien.

Vaccinkandidater i process för godkännande av Europeiska unionen

Vacciner som godkänts av Food and Drug Administration i USA

Tekniker för framställning av vaccin

Några huvudtyper av vaccinkandidater:
1. mRNA som kodar för ett av virusets gener
2. Genetiskt rekombinerat virusprotein, vad gäller sars-cov-2 dess spikeprotein
3. Viruxvektor som för in en av virusets gener i den vaccinerades celler.

Hösten 2020 skedde utvecklingsarbete på nio olika tekniska plattformar. Flertalet av dessa var inriktade på det pandemiorsakande viruset sars-cov-2:s spikeprotein, som viruset behöver för att kunna ta sig in i människans celler. Plattformar som använts 2020 inbegriper nukleinsyretekniker (modifierat budbärar-RNA och DNA), icke-replikerande virala vektorer, peptider, hybrid-DNA, levande försvagat virus och inaktiverat virus.

De flesta metoder som använt för att ta fram covid‑19-vaccin skiljer sig från de vaccin som tidigare funnits tillgängliga.

Vaccinkandidater under kliniska studier i fas II eller fas III under 2020

(Uppdaterat den 14 december 2020)

Andra vaccinkandidater, i fas I-studie eller i preklinisk utvärdering, i urval

Se även

• Europeiska unionens digitala covidintyg
• Richard Bergström, Sveriges vaccinsamordnare
• Covid-19-vaccinering i Sverige

Källor

• Coronavirus vaccine tracker: how close are we to a vaccine? på The Guardians webbplats den 21 juli 2020

Noter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Covid-19-vaccin.
  Bilder & media
• Uppdaterad information från Folkhälsomyndigheten om covid-19
• Uppdaterad information från WHO om vaccin mot covid-19

Covid-19-vaccin Vacciner Covid-19-vaccin · Vaxzevria (Oxfords universitet/Astra Zenecas vaccin) · Comirnaty (Pfizer Biontech Covid-19 Vaccine) · CVnCoV (Curevac) · Janssens vaccin · Modernas vaccin · Coronavac · Covaxin · BBIBP-CorV · Sputnik V · Curevacs vaccin Vaccintillverkare Jenner Institute · Oxford Vaccine Group · Biontech · Astra Zeneca · Pfizer · Moderna · Janssen Pharmaceutical Companies · Curevac · Sanofi Pasteur · Glaxo Smith Kline · Cansino Biologics · Fosun Pharma · Sinovac Biotech · Bio Farma · Inovio Pharmaceuticals · Sinopharm Group · Bharat Biotech · Coalition for Epidemic Preparedness Innovation · Gamaleja-institutet för epidemiologi och mikrobiologi · Serum Institute of India · Recipharm · Cobra Biologics · Novavax · Vaxine Pty Ltd. · Vaccinutvecklare Sarah Gilbert · Adrian Hill · Özlem Türeci · Uğur Şahin · Katalin Karikó · Drew Weissman · Kizzmekia Corbett Termer Adenovirus · Antikropp · Budbärar-RNA · Flockimmunitet · Genom · Immunförsvar · Kliniska försök · Peplomer · Spikeprotein · T-cell · Vektor

Covid-19 Sjukdomen och viruset Covid-19 · Sars-cov-2 · Varianter av sars-cov-2 Covid-19-pandemin · Miljöeffekter Covid-19-pandemin i världen  · Europa  · Sverige  · Norge  · Finland Smitta, sjukdom, följder Zoonos  · Smittvägar  · Lunginflammation  · Pandemi  · Epidemi  · Endemi  · Samhällsfarlig sjukdom  · Postcovid  · Covid-19 under graviditet Smittskydd och åtgärder Smittskydd  · Testning  · Karantän  · Social distansering  · Munskydd  · Nedstängning  · Covid-19-vaccin  · Vaccinering i Sverige Epidemiologi Infektionsepidemiologi  · Flockimmunitet Sverige Coronakommissionen  · Folkhälsomyndigheten  · Statsepidemiolog