Продолжая использовать сайт, вы даете свое согласие на работу с этими файлами.
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) är en handbok för psykiatrin, som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar. Den ges ut av American Psychiatric Association (APA) och är brett använd över hela världen. Den första versionen av DSM publicerades 1952. Den nuvarande versionen är DSM-5, vilken är den femte, omarbetade utgåvan av handboken, utgiven 2013. DSM har klinisk betydelse även utanför USA. I den psykiatriska undersökningen används såväl DSM som ICD i varierande utsträckning. När sjukvårdspersonal med diagnoskompetens officiellt ska benämna patientens tillstånd används dock uteslutande ICD-10 vid rapportering till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen skriver på sin egen webbplats att ICD-10 "inte [är] bindande för formuleringen av de diagnoser som anges i patientjournaler eller annan medicinsk dokumentation", men att vid rapportering till Socialstyrelsens hälsodataregister måste ICD användas.
Inte heller i USA ger DSM en officiell diagnos, då myndigheter sedan 1979 kräver att de rapporteras enligt ICD. De senare versionerna av DSM har därför fotnoter om vilka ICD-koder de motsvarar.
Innehåll
DSM-V
DSM-V gavs ut 2013, och ersatte då DSM-IV från 1994 och dess senast reviderade upplagan från 2000, DSM-IV-TR, där TR står för Text Revision. Diagnoskriterierna i DSM-5 finns publicerade på svenska under beteckningen Mini-D 5, som utkom 2014. I Sverige används DSM-5 som ett komplement till ICD-10, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, vilket är det officiella diagnossystemet. En diagnos i DSM-systemet gjordes tidigare utifrån en multiaxial bedömning. Det betyder att man ser till flera områden i patientens liv som kan vara relevanta. Detta framhävs ibland som en fördel framför ICD-systemet. Numera har det formella axissystemet tagits bort och istället inkorporerats i DSM på andra sätt.
DSM-IV
DSM-IV gavs ut 1994, och ersatte då DSM-III från 1980 och dess reviderade upplaga DSM-III-R från 1987. Den senaste reviderade upplagan av DSM-IV från 2000 kallas DSM-IV-TR, där TR står för Text Revision. Diagnoskriterierna i DSM-IV finns publicerade på svenska under beteckningen Mini-D IV, som utkom 1995. En reviderad utgåva anpassad till DSM-IV-TR utkom 2002. I Sverige används DSM-IV som ett komplement till ICD-10, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, vilket är det officiella diagnossystemet. En diagnos i DSM-systemet görs utifrån en multiaxial bedömning. Det betyder att man ser till flera områden i patientens liv som kan vara relevanta. Detta framhävs ibland som en fördel framför ICD-systemet. DSM-systemets fem axlar anges nedan.
Axel I: | Kliniska störningar, exempelvis depression och psykos |
Axel II: | Personlighetsstörningar och utvecklingsstörning |
Axel III: | Somatiska sjukdomar eller skador med relevans för patientens psykiska störningar |
Axel IV: | Psykosociala problem |
Axel V: | Global skattning av funktionsförmågan enligt GAF-skalan |
Kritik mot DSM
Även om DSM har fått ett gott betyg för sitt sätt att standardisera psykiska diagnostiska kategorier och kriterier har den också givit upphov till kontroverser och kritik. Kritikerna, inklusive amerikanska National Institute of Mental Health (NIMH), hävdar att diagnostikens giltighet kan ifrågasättas då de utgår från ett kluster av symtom och inte objektiva mätvärden. Bland annat ifrågasätts validiteten och pålitligheten hos de diagnostiska kategorierna, en övertro på ytliga symtom, användningen av påstådda skiljelinjer mellan kategorier och vad som anses vara "normalt" beteende, möjligen kulturellt betingade förutfattade meningar och en övertro på medicin som lösning på problemet.
Allsopp et al (2019) beskriver psykiatriska diagnoser som vetenskapligt meningslöst på grund av den stora överlappningen mellan olika diagnoser samtidigt som personer med samma diagnos kan ha väldigt olika problem.
Den femte utgåvan kritiserades av flera instanser både före och efter dess publicering. Kritiker framhåller, bland annat, att många av tilläggen och ändringarna i DSM-5 saknar empiriskt stöd; konkordansen är låg för många störningar och många delar innehåller dåligt skrivna, förvirrande eller motsägande uppgifter och tillverkare av psykofarmaka skall ha haft otillbörligt stor påverkan på innehållet. Flera forskare hävdar att DSM-5 tvingar kliniker att göra bedömningar som inte baseras på faktiska bevis, bedömningar som har långtgående konsekvenser för behandling, förskrivning av medicin och för försäkringsrelaterade frågeställningar. Den allmänna kritiken av DSM-5 resulterade i en petition med 13000 namnteckningar och stöd från många organisationer, vilka krävde en fristående granskning av publikationen.
Se även
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.