Friedrich Bezold

Ej att förväxla med Friedrich von Bezold

·

Friedrich Bezold
Född	9 februari 1842 Rothenburg ob der Tauber, Tyskland
Död	5 oktober 1908 (66 år) München
Medborgare i	Tyskland
Sysselsättning	Läkare, universitetslärare
Arbetsgivare	Münchens universitet
Redigera Wikidata

Friedrich Bezold, född 9 februari 1842 i Rothenburg ob der Tauber, Tyskland, död 5 oktober 1908 i München, var en tysk öronläkare och professor vid Münchens universitet. Han verkställde viktiga undersökningar rörande örats anatomi och hade genomgripande betydelse för metoden att undersöka örats akustiska funktioner.

Biografi

Bezold studerade medicin från 1860 till 1866 i München, Erlangen och Würzburg. Han bosatte sig sedan i München som ögonläkare och öronläkare. År 1877 habiliterade han i otologi (öronmedicin) och från 1878 ledde han den ototriska öppenvårdskliniken vid universitetet i München.

Från 1885 studerade Friedrich Siebenmann under Bezold, vilket ledde till en livslång vänskap. Siebenmann var anhängare av behandlingen med borsyra som uppfanns av Bezold. År 1906 arbetade Siebenmann med sektionen om innerörat i Bezolds Lehrbuch der Ohrenheilkunde für Ärzte und Studierende in 32 Vorträgen.

Bezold blev docent 1886 och professor 1906. Han bar också titeln Hovråd.

Bezold publicerade många skrifter inom sitt område. Hans hörseltester med stämgafflar och hans ansträngningar att förbättra utbildningen av hörselskadade blev kända.

Deonymer

• Bezold abscess (Bezoldmastoidit), en varböld av processus mastoideus av tinningbenet i sternocleidomastoidmuskeln, en sällsynt komplikation av akut öroninflammation i mellanörat
• det tillhörande Bezoldsymptomet (svullnad under vårtprocessens gång),
• Bezoldtestet för dövhet med stämgaffel.
• Bezoldtriaden vid otoskleros (förlust av hörsel av låga toner) och
• Bezold-Edelmann-skalan (efter Max Thomas Edelmann), en uppsättning stämgafflar, rör och monokord med vilka alla hörbara tonhöjder kan genereras.

Bibliografi (urval)

• Antiseptische Behandlung der Mitteloreiterungen. Tröltsch’ Archiv für Ohrenheilkunde, Leipzig.
• Experimentelle Untersuchungen über den Schalleitungsapparat des Ohres. Tröltsch’ Archiv für Ohrenheilkunde, Leipzig.
• Erkrankungen des Warzentheiles. Tröltsch’ Archiv für Ohrenheilkunde, Leipzig.
• Otomykosis. In: Vorträge zur Aetiologie der Infectionskrankheiten. München, 1881.
• Fibrinöses Exsudat auf dem Trommelfell. Virchows Archiv für pathologische Anatomie und Physiologie, und für klinische Medizin, Berlin
• Die Perforation des Warzenfortsatzes vom anatomischen Standpunkte. Monatsschrift für Ohrenheilkunde, Berlin.
• Die Corrosionsanatomie des Ohres. München 1882
• Schuluntersuchungen über das kindliche Gehörorgan. Wiesbaden, 1885
• Labyrinthnekrose und Paralyse des Nervus facialis. Wiesbaden, 1886
• Die Krankheiten des Warzenteils. In: Schwartze. Handbuch für Ohrenheilkunde, 1893.
• Überschau über den gegenwärtigen Stand der Ohrenheilkunde. Wiesbaden, 1895
• Das Hörvermögen der Taubstummen. Wiesbaden, 1896
• Über die funktionelle Prüfung des menschlichen Gehörorgans. Gesammelte Abhandlungen und Vorträge. 3 Bände, Wiesbaden, J. F. Bergmann, 1897–1909.
• Lehrbuch der Ohrenheilkunde für Ärzte und Studierende in 32 Vorträgen. Wiesbaden, Bergmann, 1906

Utmärkelser och hedersbetygelser

I Münchens Nußbaumpark står Bezoldmonumentet med fontän.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Friedrich Bezold, 22 december 2020.

• Bezold, Friedrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)

Noter

Vidare läsning

• Adam Politzer: Geschichte der Ohrenheilkunde. 2 Bände, Enke, Stuttgart 1907 and 1913, Band 2 (Von 1850 bis 1911), S. 271–273.
• Wolfgang G. Locher: Bezold, Friedrich. In: Werner E. Gerabek, Bernhard D. Haage, Gundolf Keil, Wolfgang Wegner (Hrsg.): Enzyklopädie Medizingeschichte. De Gruyter, Berlin/ New York 2005, ISBN 3-11-015714-4, S. 173.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Friedrich Bezold.
  Bilder & media
• Wolfgang Locher, Florian Steger. Große Namen und bedeutende Arbeiten in der MMW. MMW-Fortschritte der Medizin, Nr. 48 (2008), S. 9 und 10 (Kostenpflichtiger Link)