Frusen skuldra
| Frusen skuldra | |
| Latin: capsulitis adhaesiva articulationis humeri | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | M75.0 |
| ICD-9 | 726.0 |
| DiseasesDB | 34114 |
| Medlineplus | 000455 |
| eMedicine | orthoped/372 |
Adhesiv kapsulit eller frusen skuldra alternativt frusen axel är ett smärttillstånd i axeln. Allt eftersom sjukdomen utvecklas begränsas rörelseförmågan.
De bakomliggande orsakerna är inte helt klarlagda. Tillståndet kan uppstå efter en tids immobilisering till följd av exempelvis trauma, fraktur eller kirurgi. Sjukdomstillståndet är långdraget och kan pågå fem månader till över tre år.
En frusen axel som uppstår utan klar orsak klassificeras som icke traumatisk frusen skuldra medan en frusen skuldra som uppkommit efter våld mot axeln eller efter någon annan sorts trauma som efter överbelastning eller efter att ha legat ogynnsamt under en operation klassificeras som traumatisk frusen skuldra. Denna indelning görs då sjukdomsförlopp och behandling skiljer sig åt. Traumatisk frusen axel har ett sjukdomsförlopp på ca ett år medan en icke traumatisk frusen axel har ett normalförlopp på ca två år.
Sjukdomsförloppet genomgår tre faser. I fas 1 tilltar stelheten och smärtan. I fas 2 är stelheten kvar men smärtan minskar gradvis. I fas 3 sker läkningen. Stelheten beror på att ledkapseln, men framför allt ledbanden som stabiliserar axelleden, krymper och förtjockas. Smärtan kan vara allt från relativt lindriga besvär till mycket besvärande med natt- och vilovärk.
Ungefär tre av hundra personer får sjukdomen som är vanligast i åldern mellan 40 och 60 år. Personer med diabetes har en tendens att oftare drabbas än andra. När man väl tillfrisknat efter en frusen axel, kommer sjukdomen aldrig mer tillbaka i samma axel.
Symtom
För båda typerna av frusen axel gäller att patienten upplever en debuterande värk och gradvis ökad rörelseinskränkning i axeln. Från början smärtar det kring axeln vid aktivitet och efterhand kan även små oförsiktiga eller hastiga, vanemässiga rörelser orsaka väldigt stark smärta. Smärtan kan stråla nedanför armbågen och det kan vara svårt att hitta smärtfria positioner liggande i sängen. Framför allt utåtrotationen brukar bli kraftigt nedsatt och ibland obefintlig.
Prognos
Sjukdomen läker ut av sig själv men det kan ta lång tid, vanligtvis 1-2 år. Vissa resttillstånd, som lätt kvarstående rörelseinskränkning kan förekomma men brukar inte innebära något lidande för patienten.
Behandling
- Traumatisk frusen skuldra: Beroende på vilken fas patienten befinner sig i och hur starka besvär patienten har rekommenderas olika behandlingar som kapselmobilisering, kapseltöjning, intra-artikulära kortisoninjektioner, rörlighetsträning samt operation.
- Icke traumatisk frusen skuldra: Har frusen skuldra uppkommit utan klar orsak rekommenderas en serie intraartikulära kortisoninjektioner. Detta syftar till att häva den inflammatoriska processen vilket leder till snabbt minskad smärta. Axelmobilisering, töjning eller rörelseträning kan ha motsatt effekt och bör inte föreslås.