Funktionsnedsättning, äldre benämning handikapp, innebär att en människa har nedsatt förmåga att fungera fysiskt eller psykiskt. Den svenska definitionen är fastslagen av Socialstyrelsen, som sedan 1999 har uppdraget att samordna terminologin inom fackområdet vård och omsorg. Som en kommentar till definitionen anges att "en funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur." Den fastslagna definitionen ligger till grund för arbete och dokumentation inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I språkligt redigerad form används den också i samhällsinformation till allmänheten.
En funktionsnedsättning är, med en annan formulering, en partiell eller total nedsättning av en fysisk eller psykisk förmåga, eller en kombination av dessa. Individens förmåga ställs då i jämförelse med den genomsnittliga funktionen hos befolkningen. En person kan också ha en kvalificerad funktionsnedsättning om hon eller han har haft en försvagning i det förflutna eller anses ha en funktionsnedsättning baserad på en enskild eller gemensam norm. Sådana försvagningar kan inkludera fysiska, sensoriska, kognitiva eller utvecklingsbetingade funktionsnedsättningar.
Enligt en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) från 2011 levde över 1 miljard människor (drygt 15 procent av världsbefolkningen) med en funktionsnedsättning, varav 20-40 miljoner (2-4 procent av de funktionsnedsatta) upplevde allvarliga funktionella svårigheter.
Gränsdragningar
Psykiska störningar och olika typer av kroniska sjukdomar kan också räknas som funktionsnedsättningar. Termen "psykisk störning" infördes i och med nuvarande tvångslagstiftning, Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) 1991/92. Psykiska störningar inom specialiteten psykiatri avser personlighetsstörningar som skiljs från psykiska sjukdomstillstånd. Intresseföreningarna RSMH och Schizofreniförbundet förespråkar termen psykisk funktionsnedsättning som de uppfattar som mindre stigmatiserande och som inordnar ohälsan i begreppet om funktionsnedsättningar.
Huruvida störningen bör betraktas som en funktionsnedsättning regleras för närvarande av WHO:s International classification of impairments, disabilities and handicaps från 1980. Socialstyrelsen står för den officiella översättningen av ICD, och har behållit begreppet 'sjukdom' samt ibland översatt disorder med "syndrom".
En del förespråkare invänder mot att beskriva vissa tillstånd (bland annat dövhet och autism) som "funktionsnedsättningar", och hävdar att det är mer lämpligt att betrakta dem som skillnader i utvecklingen som har blivit orättvist stämplade av samhället.
En funktionsnedsättning kan vara alltifrån diabetes och depression till nedsatt hörsel och fullständig förlamning av en kroppsdel. En funktionsnedsättning kan uppstå under en persons livstid eller förekomma redan från födseln.
Arbetsfunktionsnedsättning innebär att personen i fråga har en funktionsnedsättning som gör att personer har svårare att utföra vissa arbetsmoment.
På 1950-talet växte barn med funktionsnedsättning ofta upp på institutioner avskurna från sin familj skriver Rörelsehindrade Barn och Ungdomar och de hade inte ens en lekplats som de kunde leka i. Detta gjorde att de blev en osynlig grupp i samhället. Idag växer däremot nästan alla barn med funktionsnedsättningar upp med sin familj. Det finns än idag ett glapp mellan barn med funktionsnedsättning och andra barn, de har inte samma möjligheter i dagens samhälle helt enkelt. Skola och lekplatser är få av dem. Det är få lekplatser som verkligen anpassar sig till olika funktionedsättningar. Det dock finns några företag eller kommuner som försöker träffa deras behov. Tillgänglighet för personer med olika funktionsnedsättningar innebär bland annat att det underlättar om ytorna du rör dig över är jämna, utan höjdskillnader som trappor eller trösklar och att det finns utrymme att svänga runt en rullstol eller liknande.
Handikapp används i vardagstal som en synonym till funktionsnedsättning. Det stämmer dock inte med rekommenderat och officiellt språkbruk. Ordet handikapp uppfattas dessutom av många personer med funktionsnedsättningar som nedsättande och missvisande. Det sistnämnda till följd av det relativa handikappbegreppet.
Svenska socialstyrelsens terminologiråd tog 2007 beslut om revidering av termerna funktionsnedsättning, funktionshinder och handikapp. Funktionsnedsättning och funktionshinder är inte längre synonymer, funktionshinder blir en egen term och handikapp utgår fullständigt ur vokabulären.
I och med detta definieras begreppet funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Begreppet funktionshinder definieras: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. För båda termerna avråds handikapp som synonym. En viktig konsekvens av detta sätt att definiera funktion är att funktionshinder inte är något som en person har, utan något som uppstår i en miljö som inte är anpassad till funktionsnedsättningen och därför blir funktionshindrande.
Inom funktionshinderrörelsen används också begreppen crip, funkis och funktionsvariation. Det förekommer allt oftare att ordet funktionsnedsättning byts ut mot funktionsvariation i avdramatiserande och utjämnande syfte. Orden är däremot inte synonymer och det förekommer kritik att sådant bruk riskerar att förminska de hinder och behov som finns, varför viss försiktighet bör iakttas.
Skillnaden mellan begreppen kan sammanfattas "En person kan ha en funktionsnedsättning, miljön kan vara funktionshindrande men vi har alla en unik funktionsvariation".
Hälsoeffekter och hälsofrämjande insatser
Mellan 2016 och 2017 rapporterades att drygt 6 procent av befolkningen i Sverige har nedsatt rörelseförmåga. Denna grupp är mindre fysiskt aktiv än befolkningen i övrigt. Andelen personer med fysiska funktionsnedsättningar ökar med åldern.
En ökad ohälsa hos personer med fysisk funktionsnedsättning är till stor del relaterad till brist på inflytande, sämre ekonomi, diskriminering och brist på tillgänglighet till bland annat lokaler. Alla dessa processer eller faktorer minskar dessutom livskvaliteten, vilket bland andra Svenska Parasportförbundet beskrivit. Det är viktigt att förändra dem för att personer med fysisk funktionsnedsättning ska kunna få en bättre hälsa. I en kommentar till en meta-analys från 2018 fann Statens beredning för medicinsk och social utvärdering att beteendeförändrande tekniker kan öka fysisk aktivitet för personer med fysiska funktionsnedsättningar.
I mars 2023 stämde DO en kommun i Östergötland för bristande tillgänglighet för en skolelev med funktionsnedsättning.
Se även
- Internationella funktionshinderdagen
- ICF
- Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
- Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
- Diskriminering av personer med funktionsnedsättning
- Servicehund
- Psykisk störning
- Utvecklingsstörning
- Funktionsvariation
- Handikappidrott
- Handikappombudsmannen
- Handikapphjälpmedel
- Handikappvetenskap
- Omsorg
- Crip
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Disability, 21 mars 2011.
Noter
Vidare läsning
- Svensk rädsla – att tala om funktionshinder och sex SvD 26 maj 2015
- ”Funktionshindrade bör få skydd i lagen” SvD 23 november 2015
- Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - artikelsamling SvD 7 oktober 2016
Externa länkar
-
Wikimedia Commons har media som rör Funktionsnedsättning.
-
Scholia har publikationer om Funktionsnedsättning
Wikimedia Commons har media som rör 
|