Hörselskada
| Hörselnedsättning | |
| Latin: surditas | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | H90-H91 |
| ICD-9 | 389 |
En person med hörselskada har nedsatt hörsel på ett eller båda öronen, till skillnad från en person med dövhet, som har liten eller ingen hörsel även med hjälp av hörapparat. Enligt Hörselskadades Riksförbund finns det cirka 1,3 miljoner personer i Sverige som har nedsatt hörsel, varav cirka 560 000 har så grav skada att de skulle dra nytta av att använda sig av hörapparat. Det är dock endast cirka 270 000 svenskar som använder sig av en hörapparat[när?] Detta kan jämföras med cirka 13 000 döva svenskar. En annan stor skillnad mellan döva och hörselskadade, är att de flesta hörselskadade har fått sin skada i vuxen ålder, medan den övervägande andelen döva fötts döva eller förlorat sin hörsel som barn.
Hörselskadan kan vara medfödd (barndomshörselskada) eller tillkommen senare, i vilket fall så beror nedsatt hörsel på att hörselsystemet är skadat på något ställe. Hörselsnäckan är den svagaste delen i hörselsystemet. I medicinska sammanhang mäts hörselförmåga i decibel i olika frekvenser. Audionomer skapar en graf över hörselförmågan, något som kallas audiogram.
En person som utsätts för kraftigt ljud kan drabbas av en temporär hörselnedsättning (TTS, Temporary Threshold Shift). Det kan till exempel ske efter en rockkonsert. Det är ett varningstecken. Om det sker vid upprepade tillfällen löper man risk att få en permanent hörselnedsättning (PTS, Permanent Threshold Shift).
Det finns två typer av hörselnedsättning: ledningshinder och så kallad sensorineural hörselnedsättning. Ledningshinder betyder att ljudvågorna inte leds vidare från trumhinnan till innerörat. Sensorineural hörselnedsättning innebär att nervceller i snäckan eller hörselnerven är skadade alternativt helt saknas. Hur besvären behandlas och hur det går med hörseln i framtiden beror på var i örat problemen uppstått.(Vardguiden.se)
Innehåll
Olika typer av hörselskador
Nervfel
Nervfel kallas den hörselskada som orsakas av förlust av hårceller, eller störningar av hörselsnäckans ämnesomsättning eller vätskesystem. Orsakerna till nervfel varierar, men den vanligaste orsaken är att man med stigande ålder har nött ut delar av hörselsnäckan.
Kraftigt buller är också något som kan skapa nervfel.
Ärftlighet
Hörselnedsättningar kan även vara ärftliga. Hörselskador av ärftlighetstypen kan variera i svårighetsgrad från måttlig till dövhet. Hos barn är den vanligaste orsaken till svår hörselnedsättning, av ärftlig typ.
Ménières sjukdom
Se Ménières sjukdom.
Infektioner
Olika typer av infektionssjukdomar kan även de orsaka hörselnedsättningar, såsom störningar av blodcirkulationen till innerörat, samt skallskador.
Ledningsfel
Ledningsfel kallas den hörselskada som beror på skador/skada i hörselgången, trumhinnan, eller mellanörat. Hos barn är det vanligt med öronkatarrer. Då finns det vätska i mellanörat i stället för luft, och hörseln blir då lätt till måttligt nedsatt. Andra orsaker till ledningsfel är kroniska infektioner och inflammationer i mellanörat, för såväl unga som gamla personer.
Otoskleros
Se Otoskleros.
Tinnitus
Se Tinnitus.
Bullerskador
Bullerskador är skador på håren som finns i öronsnäckan i örat som uppstår när man utsätts för höga ljud.
Sudden deafness
Sudden deafness, eller plötslig dövhet, är en mycket ovanlig hörselskada som kan drabba alla personer i alla olika åldrar. Vid plötslig dövhet är det vanligt att man till exempel vaknar en morgon och märker att det ena örat inte fungerar. I vissa fall medföljer även svår yrsel och det är även vanligt att man får ersättningsljud på det skadade örat, s.k. tinnitus. Ca 50–60 procent av alla som drabbas av sudden deafness återfår delar av hörseln, men hos vissa blir hörselnedsättningen permanent. Yrseln försvinner dock oftast efter några dagar. Idag vet man inte så mycket om denna hörselskada, men det forskas en del kring detta. Det finns många olika teorier om vad som kan ligga bakom hörselnedsättningen, några exempel är en godartad tumör på hörselnerven, en blödning i innerörat eller virus. Cirka 1 person av 10 000 drabbas av sudden deafness. I de flesta fall förblir mysteriet om hörselnedsättningen ett mysterium, och någon anledning till hörselnedsättningen hittas sällan.
Hjälpmedel
Hörapparat
Det vanligaste hjälpmedlet är hörapparaten som förstärker ljudet. En vanlig missuppfattning bland hörande är att personer med hörselskador får full hörsel om de använder hörapparat. Förutom en eller två mikrofoner har många hörapparater en telespole som kan ta emot signaler från en teleslinga. Bakomöratapparater har ofta möjlighet att ansluta en extern ljudkälla.
Teleslinga
Teleslingan (även hörslinga) består av en slinga som sänder ut signaler som telespolen i hörapparaten kan ta emot. Samt en eller flera ljudkällor. En ljudkälla kan till exempel vara en mikrofon eller tv. Slingan förkortar avståndet som ljudvågorna behöver färdas genom rummet.
Undertextad TV
För vissa personer med hörselskada är undertextning ett krav för att de ska kunna uppfatta vad som sägs i programmen, medan det för andra är bekvämt att slippa anstränga sig för att höra.
Organisationer för hörselskadade
- Hörselskadades riksförbund
- Unga Hörselskadade
- Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn
- Svenska hörselförbundet (Finland)
Ulf Rosenhall - Den lilla boken om hörsel.