Munskydd (sjukvård)

Munskydd
Kirurgiskt munskydd Operationspersonal i munskydd vid operation Del av: Skyddande ansiktsmasker Skyddsmask (gasmask) Andningsmask (andningsapparat) Andningsskydd Munskydd (sjukvård) Ansiktsskydd

Amerikanskt myndighetsanslag för att uppmärksamma skillnad mellan munskydd och ansiktsskydd.

Munskydd, också kirurgiskt munskydd eller kirurgmask, är ett skydd för delar av ansiktet som främst är avsett att minska utsläppsmängden av mikroorganismer i en persons utandningsluft. Munskydd används också, särskilt i vissa östasiatiska länder, som inandningsskydd mot dammpartiklar i förorenad luft. Ett munskydd täcker mun, näsa och haka.

Munskyddets funktion som mikroorganismbarriär är att därvid dämpa spridning av virusrika eller bakterierika droppar och smådroppar i aerosol, som bildas vid infektioner i luftvägarna som influensa och förkylning och som lämnar kroppen vid utandning, hosta eller nysningar. Munskydd användes yrkesmässigt inom sjuk- och tandvård, till exempel vid operationer. Munskydd skyddar däremot inte mot inandning av exempelvis virus, då rekommenderas istället andningsskydd.

Munskydd har av tradition ofta använts av allmänheten i vissa östasiatiska länder som Kina, Japan och Sydkorea, särskilt i tider med luftspridda infektioner eller vid hög luftförorening. Användning i Europa och USA som allmänt skyddsmedel har varit mycket mer begränsad, men förekommit bland delar av befolkningen under covid-19-pandemin.

Spridning av mikroorganismer i utandningsluft

Den tyske bakteriologen Carl Flügge var den förste som 1899 visade på att mikroorganismer i aerosoler i utandningsluft var aktiva i att sprida sjukdomar. Under första delen av 1900-talet användes begreppet "Flügge droplet" ibland för aerosolpartiklar som var tillräckligt stora för att inte torka ut fullständigt, ungefär sådana som är större än 100 μm.

Utformning och användning

Det finns olika typer av munskydd, från engångsmodeller i papper till återanvändbara i tyg. De som används inom sjukvården är ofta av enklare modell och fungerar även som stänkskydd. Enligt Åsa Melhus, som är professor i bakteriologi, krävs att tygmasken har mellan sex och tolv lager för att ge ett omfattande skydd mot smitta.

Man ska aldrig röra själva munskyddet eftersom smittan då kan spridas via händerna. Istället tar man i remmarna eller öglorna vid på- och avtagning.

Engångsskyddet bör slängas i en plastpåse direkt efter användning för att inte någon ska komma i kontakt med det, medan återanvändbara kan tvättas.

CE-märkning innebär att munskyddet är kvalitetskontrollerat och uppfyller standardkraven i Europa.

Munskydd under covid-19-pandemin

Under covid-19-pandemin används munskydd ibland i syfte att minska spridningen av sars-cov-2. Forskare är oeniga om effekterna av användning i detta syfte. Myndigheterna i varje land fattar sitt eget beslut om munskydd ska vara obligatoriskt, rekommenderat eller frivilligt. Det kan exempelvis vara obligatoriskt eller rekommenderat i särskilda miljöer, situationer eller på enskilda platser. I en del länder är det även straffbart att inte använda munskydd på vissa offentliga platser.

Skillnad mellan munskydd och andningsskydd

Medan munskydd främst avser utandningsluft, är andningsskydd och skyddsmasker avsedda som skydd mot att inandas skadliga partiklar, respektive skadlig gas. Ett ansiktsskydd är tillverkat av beständigare material än (tunt) papper, sluter tätt till ansiktet och har en filtreringsfunktion för luft som ska andas in.

Bildgalleri

• 

  Utandning av aerosoler

• 

  Varningsanslag utanför patientrum

• 

  Munskydd med huvudskydd

• 

  Hongkongbor med munskydd, januari 2020

• 

  Munskyddsanvändande turister på Nils Ferlins torg i Stockholm under coronapandemin 2020.

Se även

• Andningsskydd
• Skyddsmask
• Ansiktsmask

Noter

Källor

• Världshälsoorganisationens webbplats, läst den 7 april 2020 (engelska)