Продолжая использовать сайт, вы даете свое согласие на работу с этими файлами.
Nefrotiskt syndrom
Nefrotiskt syndrom | |
Latin: syndroma nephroticum | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | N04 |
ICD-9 | 581.9 |
DiseasesDB | 8905 |
Medlineplus | 000490 |
eMedicine | med/1612 ped/1564 |
MeSH | svensk engelsk |
Nefrotiskt syndrom (ibland förkortat NS) är ett syndrom (en samling symtom) till följd av en förändring i njurarna. Definitionen av nefrotiskt syndrom är att följande symtom föreligger samtidigt:
- Proteinuri (protein i urinen/"äggvita i urinen"; albuminutsöndring på 3,5g/dygn)
- Hypoalbuminemi (onormalt låg nivå albumin i blodet)
- Ödem (vätskeansamling, exempelvis i benen) eller ascites
- Hyperlipidemi (hög fetthalt i blodet)
Möjliga komplikationer (följder) är njursvikt, blodpropp och/eller undernäring.
Förekomst
Omkring 3 per 100 000 vuxna drabbas varje år. Tillståndet är vanligare hos barn.
Orsak
Gemensamt för alla orsaker till nefrotiskt syndrom är att en förändring på glomeruli skett, vilket gjort det mer genomsläppligt för proteiner. Normal mängd protein/albumin i urinen är under 0,3 gram per dygn, men vid nefrotiskt syndrom har glomeruliförändringen lett till att albuminhalten i urinen är över 3,5 gram per dygn.
Den glomerulära förändringen kan exempelvis orsakas av diabetes, cancer, hepatit B, hepatit C, HIV, glomerulonefrit, SLE, amyloidos, glomerulär skada som följd av NSAID-användning eller tungmetaller.
Diagnos och behandling
Vid misstanke om nefrotiskt syndrom mäts mängden albumin i urinen. För att mäta njurfunktion och bedöma risken för blodpropp eller infektion mäter man även mängden albumin, kreatinin, urea, kolesterol, triglycerider och antikroppar i blodet. För att utreda bakomliggande orsak utförs ofta njurbiopsi (vävnadsprov) och ultraljud.
Primär behandling utgörs av att behandla bakomliggande orsak. I övrigt behandlas symtomen på följande vis:
- Diuretika mot ödem/vätskeansamling
- ACE-hämmare eller ARB samt minskat saltintag mot proteinuri
- Statiner mot höga blodfetter
- Antikoagulantia (exempelvis warfarin) mot blodproppsrisk
Källhänvisningar
- Dreja, K. & Jönsson, A. (2016) Njursjukdomar. I Kumlien, C. & Rystedt, J. (red.) Omvårdnad & kirurgi (s. 457-482). Studentlitteratur: Lund. ISBN 978-91-44-08886-0