| PORTAL:MAT OCH DRYCK | |||||
     
| |||||
| Introduktion | |||||
|
| |||||
|
Mat kan syfta på vad som helst som levande organismer kan inta för närings eller njutnings skull. Vanligen syftar dock ordet till vad som intas av djur och ospecificerat ofta bara till vad människor äter. Mat är oftast av animaliskt- eller växtursprung, men flera undantag finns; det vanligaste och viktigaste av dessa är vatten. Mat är inte bara fysiologiskt nödvändigt för mänsklig överlevnad utan har också många viktiga sociala och kulturella funktioner. |
Dryck är vätska som är drickbar. Gemensamt för alla drycker är att de har vätska i sig. Drycker kan vara mer eller mindre törstsläckande. Den viktigaste drycken är vatten, som är livsnödvändig för alla levande organismer. En stor del av människans kropp består av vatten som är ett lösningsmedel för många ämnen i kroppen. En vuxen människa bör dricka uppemot två liter vatten dagligen. Så gott som alla andra drycker innehåller vatten. |
||||
| Utvald matartikel | Utvald dryckartikel | ||||
 Medeltidens mat inkluderar mat, matvanor och tillagningsmetoder för olika europeiska kulturer under medeltiden, en period som ungefär sträcker sig från 400-talet till 1500-talet. Under perioden etablerades många nya vanor inom kosthållning och matlagning över hela Europa och många av dessa lade grunden för de moderna europeiska köken. Transport och kommunikation var betydligt långsammare än idag, vilket omöjliggjorde eller fördyrade import av flera typer av mat. De välbärgade kunde emellertid låta sina matvanor påverkas av importerade recept och råvaror, och successivt spred sig främmande kulturers matvanor även till de lägre klasserna. Medeltiden var en period då missväxt och svält var vanligt och klasskillnader upprätthölls ofta brutalt. Under senmedeltiden utfärdades ofta överflödsförordningar, bestämmelser som reglerade i vilken mån varje samhällsklass fick markera sin status, med exempelvis kläder och mat. Sociala och medicinska normer kunde också diktera att den arbetande befolkningens mat skulle vara mindre förfinad än elitens kost. Logiken bakom detta var att grovt arbete krävde grov mat och att detta var en gudagiven ordning. Bröd var det vanligaste livsmedlet i alla samhällklasser. Spannmålen dominerade i form av gröt, välling och pasta. Soppor, grytor och stuvningar var vanliga rätter och ingredienser som användes över hela Europa var mandlar, oftast i form av mandelmjölk, samt vin och vinäger, gärna kombinerat med socker eller honung för dem som hade råd. ► Läs mer |
 Vin är en alkoholdryck som görs på jäst saft från vindruvor. Drycker som jäses av annan frukt- eller bärråvara än vindruvor benämns fruktvin. Vin, med undantag av starkvin, har vanligen en alkoholhalt av 8 till 15 volymprocent alkohol. Inom EU definieras vin som "den produkt som framställs uteslutande genom total eller partiell alkoholjäsning av krossade eller okrossade färska druvor eller av druvmust" av tillåtna druvsorter och med krav på tillåten alkoholhalt som är beroende på odlingszon och vintyp. Produkter som inte uppfyller dessa krav får inte säljas som vin inom EU. Vin har framställts i minst 8 000 år, och är inte minst uppskattat som måltidsdryck, ofta i mer festliga sammanhang, även om det också förekommer att vin dricks i syfte att uppnå berusning. Vin är föremål för ett omfattande intresse vid sidan av den omedelbara konsumtionen, vilket bland annat märks på att det finns en stor mängd böcker och tidskrifter om vin, att många tidningar har särskilda vinjournalister och att det finns föreningar inriktade på vinprovning. År 2006 såldes i hela världen 26 miljarder liter vin till ett värde av 230 miljarder USD och 7,9 miljoner hektar mark användes för odling av vindruvor (läget 2004). Själva ordet "vin" kommer från det urgermanska *winam, ett lånord från latinets vinum (med betydelsen vin eller vinranka), som i sin tur är härlett från den urindoeuropeiska ordstammen *win-o- (jämför klassisk grekiska οῖνος oînos). ► Läs mer |
||||
| Utvald bild | Utvalt recept | ||||
 |
Makroner, macaron, är ett bakverk gjort på äggvitor, mald mandel, florsocker och socker. De är biskviformade (runda kupolformade med platt botten) kakor som är några centimeter i diameter, med ett relativt fast ytterhölje och beroende på variant ett knaprigt luftigt eller ett mjukt segt innandöme. Den marängliknade konsistensen kommer sig av de marängliknande ingredienserna. Luftigheten beror på äggvitan och det förekommer inget mjöl eller jäsmedel i makronerna. Kakorna är oftast ihoplagda två och två med en söt smaksatt smörkräm emellan. Smörkrämen, och även de själva marängerna, smaksätts med många olika smaker, beroende på affär, säsong, område och så vidare. En vanlig smak är choklad. |
||||
| Mat och dryck i världen | Visste du att ... | ||||
|
|
|
||||
| Nyheter | Nyskapade artiklar | ||||
|
23 januari Nigel Slater; 24 augusti tårtspade - Radler - calulu - angolanska köket; 23 augusti Algeriska köket - Östtimorianska köket; 12 mars Traditionell mat;
|
||||
| Vårt bästa | Vidare läsning | ||||
   |
  Mat · Dryck
Fisk · Frukter · Grönsaker · Kryddor · Kött · Mjöl · Pasta · Potatis · Ris · Socker · Ägg |
||||
| Se även | |||||
| Deltagande | |||||
|
Om du vill förbättra artiklar här på Wikipedia om ämnet mat och dryck kan du vara med i projekten; | |||||
|
Wikipedias portaler |
|
Afrika · Akvariefiskar · Amerika · Arkeologi · |
