| Temple Grandin | |
 Temple Grandin under en TED-konferens i februari 2010
| |
| Född |
Mary Temple Grandin 29 augusti 1947 (75 år) Boston |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid |
Franklin Pierce University Arizona State University University of Illinois at Urbana-Champaign Hampshire Country School University of Arizona Beaver Country Day School |
| Sysselsättning | Zoolog, universitetslärare, manusförfattare, aktivist, akademiker, skribent, biolog |
| Befattning | |
| Professor | |
| Arbetsgivare |
Colorado State University University of Colorado |
| Föräldrar | Richard McCurdy Grandin Anna Eustacia Cutler |
| Utmärkelser | |
|
Colorado Women's Hall of Fame (2012) AAAS Fellow (2017) Hedersdoktor vid Laval Universitet (2020) Double Helix Medal National Cowgirl Museum and Hall of Fame | |
| Namnteckning | |
 | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Mary Temple Grandin, född 29 augusti 1947 i Boston, är en amerikansk forskare inom husdjursvetenskap och aktivist. Hon har högfungerande autism och är känd för sitt engagemang i djurskyddsfrågor och autismfrågor. Grandin är professor vid Colorado State University.
Temple Grandin har kallats "den akademiska världens mest välkända autistiska forskare". År 2010 kom den prisbelönta semibiografiska filmen Temple Grandin med Claire Danes i titelrollen. Filmen kom att vinna både en Emmy och Golden Globe. Samma år, 2010, blev Grandin en av Time magazine’s 100 mest inflytelserika personer.
Biografi
Mary Temple Grandin föddes i Boston, Massachusetts in i en förmögen familj. Grandin kunde inte prata tills hon var tre och ett halvt år och hon uppvisade beteendeproblem. Hon var från början diagnostiserad med hjärnskada och det var inte förrän i vuxen ålder hon fick diagnosen autism. Med uppmuntran från hennes naturvetenskapslärare samt hennes faster som drev en ranch så började Grandin följa en karriär inom djurvetenskap.
År 1970 avlade hon kandidatexamen i psykologi från Franklin Pierce College i New Hampshire för att sedan år 1975 ta masterexamen och 1989 ta doktorexamen i djurvetenskap från Arizona State University respektive University of Illinois at Urbana-Champaign. Från 1990 undervisade hon i djurvetenskap på Colorado State University.
Karriär
Grandin har publicerat flera artiklar, böcker och avhandlingar med fokus på djurs beteende och människans hantering av boskapsdjur. Totalt har hon författat över 400 artiklar. Hon har forskat kring hur olika miljöer och former av boskapshantering påverkar djurens mående. Hon var en av de första som påpekade hur djuren påverkas av visuella distraktioner under hantering så som snabba rörelser, skuggor, hängande kedjor osv. År 1988 publicerade Grandin en artikel “"Double Rail Restrainer Conveyor for Livestock Handling"” i Journal of Agricultural Engineering Research, Vol. 4, pp. 327–338 som beskriver hennes metod för hantering av nötboskap under slakt som idag används på hälften av Nordamerikas nötkreaturspopulation. Hon har även utvecklat ett poängsystem för att utvärdera djurens välmående på slakterier, detta beskriver hon i sin artikel “Objective scoring of animal handling and stunning practices in slaughter plants”.
Hon har även fått utmärkelser för sitt arbete för boskapsdjurs välfärd.
På ämnet autism har Grandin skrivit flera böcker om autism utifrån sina egna och personliga upplevelser samt forskning kring ämnet. En del av hennes fokus kring ämnet har varit personer med autism i arbetslivet och hur de ska navigera.
År 2009 utsågs hon till agronomie hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet för sitt arbete för att främja djurens välfärd.
Bibliografi i urval
- Genom dörrar : vägen från autism till självständigt liv. Tillsammans med Margaret Scariano. (Stockholm 1994.) [Originaltitel: Emergence: Labeled Autistic. 1986.] ISBN 91-634-0673-X
- Thinking in pictures : and Other Reports from My Life with Autism. (1966: Vintage) ISBN 0-679-77289-8.
- Humane Livestock Handling. Tillsammans med Mark Deesing. (North Adams, MA 2008: Storey.) ISBN 978-1-60342-028-0
- Vi som förstår djurens språk 2005 (Animals in Translation), översättning: Gun Zetterström
- The Way I See It.
- Animals Make Us Human.
Noter
Vidare läsning
- Intervju i Forskning och framsteg nr 5, 2009.