Viktmobbning är mobbning och stigmatisering av tjocka människor. Det finns mycket forskning som visar att detta är ett omfattande problem som innebär hälsorisker utöver de som är förknippade med vikten i sig själv. Fördomar och negativa attityder mot tjocka människor är vanligt förekommande i hela samhället, exempelvis i vården, skolan, inom familjer och på arbetsplatser. Viktbaserad diskriminering är en av de vanligast förekommande formerna av diskriminering i moderna samhällen. Kvinnor drabbas generellt hårdare än män av detta. En konsensusartikel som kom till under en viktkonferens för världens experter på området 2020 belyser detta. Detta är ett problem som inte riktigt har fått genomslag och accepterats på bred front ännu. I Sverige kom socialstyrelsen ut år 2022 med förslag på nya riktlinjer för sjukvården i denna fråga, där de trycker på vikten av att uppmärksamma detta.
"People with obesity commonly face a pervasive, resilient form of social stigma."
Viktbias
Viktbias innebär att ha fördomar om människor med övervikt och fetma baserat på deras storlek. Det handlar ofta om tron att denna grupp människor exempelvis är lata, missköter sig, är inaktiva, ointelligenta, äter skräpmat. Detta kan leda till stigmatiserande handlingar som exempelvis mobbning, negativa kommentarer, svårare att få en anställning och sämre bemötande i exempelvis en vårdsituation. Viktstigma kan också yttra sig om frånvaro av stolar där större människor får plats, exempelvis i väntrum, på flygplan med mera, eller sjukvårdsutrustning som inte passar. Det finns på sina håll fortfarande en utbredd tro på att viktmobbning fungerar motiverande för människor att gå ner i vikt, vilket alltså inte stämmer med aktuell forskning. Det förhåller sig snarare tvärtom.
Vården
Fördomar är rikligt förekommande inom vården hos i princip alla yrkesgrupper. Vanliga fördomar kan vara att större människor inte är följsamma med behandling och de hålls ofta personligt ansvariga för sin vikt. Överförenklade förklaringsmodeller som kalorier in- kalorier ut ges ofta, vilka mörkar komplexiteten och svårigheterna överviktiga människor står inför, exempelvis förekomsten av energihomeostas och betydande ärftlighet för BMI. Fördomarna riskerar att medföra sämre vård. Detta kan medföra direkt skada mot människor med fetma då de dels ofta undviker söka vård eller får sämre vård för sin fetma eller andra sjukdomar.
Folkhälsoorganisationer
Trots omfattande forskning om viktmobbning har mycket lite gjorts på folkhälsonivå för att adressera viktstigma som ett hinder för att komma till rätta med den rådande utvecklingen av vikten samt för att minska fördomar angående vikt. I princip allt har hittills har gått ut på personligt ansvar, livsstil och information om val av hälsosamma livsmedel och helt bortsett från viktiga miljöfaktorer som drivit på utvecklingen. År 2022 kom Sveriges socialstyrelse ut med rekommendationer om just detta. Några av de främsta forskarna samlades under 2022 i London för att diskutera orsaker till viktutvecklingen. De konstaterade dels att det var oklart vad som orsakat viktutvecklingen, men också att så länge ansvaret läggs på individer kommer vi inte kunna vända viktutveckling och viktmobbning. De menade att det är förändringar i miljön som behöver göras.
Forskning
Det är troligt att den överförenklade tron på orsaker till fetma påverkat samhällets anslag till forskning om fetma. Exempelvis anslås betydligt mindre pengar till forskning om fetma jämfört med andra kroniska sjukdomar som cancer och infektionssjukdomar.
Forskning vs allmän kunskap
- Tron att kroppsvikten helt står under viljans kontroll samt att viljemässigt äta mindre och/eller träna mer helt kan förebygga eller bota fetma går helt på tvären med en stor mängd forskning de sista decennierna.
- Populära uttryck som kalorier in- kalorier ut är missledande då de inkorrekt påstår att kroppsvikt eller fettmassa bara påverkas av hur många kalorier som intas och av hur många kalorier som förbrukas. Detta stöds inte av forskningen och bildar grunden för stigmatiserande synsätt som leder till uppfattningar om att människor får skylla sig själva och att de är tjocka på grund av bristande viljestyrka.
- Idén om att fetma är ett val är ett missförstånd som går emot både logik och vetenskaplig evidens som visar att fetma primärt uppkommer av en kombination av genetik och miljöfaktorer.
- Tron att fetma helt kan åtgärdas med livsstilsfaktorer som träning och kostförändringar över längre tid går emot obestridlig evidens om att viljemässig viktnedgång aktiverar potenta kompensatoriska biologiska responser som exempelvis ökad aptit och minskad metabolism.
Media
Media bidrar till negativ bild av större människor genom att framställa dem på ett ofördelaktigt sätt. Exempelvis med avklippta bilder där endast en stor mage syns, ofta kombinerat med skräpmat.
Förslag på åtgärder, ett urval
- Undvika att framställa tjocka människor i negativ ljus i media och på bilder. Exempelvis avklippta bilder som fokuserar på en tjock mage eller bakdel. Eller på en tjock person som är inaktiv och/eller äter skräpmat. Det är viktigt att media är delaktiga i arbetet med att förändra synen på fetma.
- Vanliga missuppfattningar runt hur fetma uppstår skadar samhälle och individer. Sjukvården, folkhälsoorganisationer, regeringar och akademiska institutioner måste se till att kommunikationen om fetma är fri från stigma och grundar sig på modern vetenskap.
- Att visa på skillnaden mellan forskning och den allmänna tron på området kan minska på fördomar och dess skadliga effekter.
- Akademiska institutioner och professionella grupper måste se till att personal i hälso- och sjukvården får adekvat utbildning om orsaker och mekanismer.
- Det skall finnas klara och tydliga riktlinjer för att förebygga viktbaserad diskriminering.
Hälsorisker och konsekvenser associerade med viktmobbning
- depression
- sämre kostmönster
- undvikande av träningsanläggningar
- undvikande att söka medicinsk vård
- suicid
- ångest
- viktuppgång
- sämre vård