Anatole Marie Émile Chauffard, född den 22 augusti 1855 i Avignon, död den 1 november 1932 i Paris, var en fransk läkare.
Chauffard blev medicine doktor 1882 och därefter médecin des hôpitaux. År 1907 utnämndes han till professor i invärtes medicin vid medicinska fakulteten vid Paris universitet. Han var ledamot av Académie de médecine och tillträdde 1911 den kliniska lärostolen vid Hôpital Saint-Antoine. Chauffard ihågkoms för sitt arbete kring leversjukdomar och sin patofysiologiska forskning om hereditär sfärocytos. Han samarbetade med bland andra Oskar Minkowski, Victor Charles Hanot och Charles Émile Troisier.
Bibliografi (i urval)
- Cirrhose hypertrophique pigmentaire dans le diabète sucré ("Revue de médecine, 1882, tillsammans med Victor Charles Hanot)
- Xanthélasma disséminé et symétrique, sans insuffisance hépatique ("Bulletins et memoires de la Société medicale des hôpitaux de Paris", 1889)
- Des adénopathies dans le rhumatisme chronique infectieux ("Revue de médecine", 1896, tillsammans med F. Ramon)
- Pathogénie de l’ictère congénital de l'adulte "La semaine médicale", 1907)
- Les ictères hémolytiques ("La semaine médicale", 1908)
- Pathogénie de l'ictere hémolytique congénital ("Annales de médecine interne", 1914)
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Anatole Chauffard, 6 september 2016.
|