Мы используем файлы cookie.
Продолжая использовать сайт, вы даете свое согласие на работу с этими файлами.
Anna-Britt Agnsäter
Другие языки:

Anna-Britt Agnsäter

Подписчиков: 0, рейтинг: 0
Anna-Britt Agnsäter
Anna-Britt Agnsäter SPA2 (cropped).jpg
Född 27 juni 1915
Älmhults församling, Sverige
Död 13 januari 2006 (90 år)
Katarina församling, Sverige
Medborgare i Sverige
Sysselsättning Kokboksförfattare
Redigera Wikidata

Anna-Britt Elisabet Agnsäter, född Johansson 27 juni 1915 i Älmhult, död 13 januari 2006 i Stockholm, var en svensk lanthushållslärare och chef för KF:s Provkök 1946–1980. Hennes ambition var att förbättra kostvanorna, vilket kom att ge stort gehör, även internationellt.

Hon var dotter till köpmannen Carl Johansson och Elesine Nilsson samt gifte sig 1945 med tjänstemannen Agne Agnsäter.

Agnsäter gick i flickskola i Ystad och började studera vid lanthushållsseminariet i Rimforsa. I mitten av 1930-talet var hon praktikant till Elisabeth TammFogelstad. Efter lanthushållslärarexamen 1939 fick hon arbete vid ett ungdomsvårdhem utanför Göteborg. 1943 blev hon biträdande hemkonsulent i Göteborgs och Bohus län. Därefter fick hon 1944 anställning som resande hushållskonsulent åt KF:s Provkök. Från 1946, då Provköket blev en självständig enhet, och fram till 1980 var hon dess chef, förutom 1948–1949 då hon under ett halvår genomförde en studieresa kombinerad med arbete i USA. Resan till USA gjordes eftersom USA var ett föregångsland i matlagningsteknik.

Vid hemkomsten efter resan tog Agnsäter initiativ till att KF skulle börja tillverka stektermometrar samt en fyrdelad måttsats som var anpassad för svenska förhållanden.

Hon var huvudredaktör för 13 upplagor av Vår kokbok, som kom ut för första gången 1951. I den fanns nya recept noggrant utprövade av provköket och anpassade till den nya måttsatsen. Det fanns också beskrivningar på hur man lyckades med ugnssteken med stektermometern. Hon har också skrivit Matskolan och Matboken.

Agnsäter var en viktig föregångare i folkbildningen. Hon var kritisk till tidens TV-kockar för deras frikostiga användning av fett. Hennes viktigaste bidrag var att hon 1974 uppfann kostpyramiden som fick heta matpyramiden som skulle lära Sverige att äta nyttigare och spara in på fett. Idén om matpyramiden kom också att exporteras till en rad andra länder och sedan anpassas till deras förutsättningar.

1973 mottog hon S:t Eriks-medaljen och 1993 Hans Majestät Konungens medalj samt 1995 Albin Johansson-medaljen i guld för förtjänstfulla insatser inom den svenska konsumentkooperationen.

Källor

Noter

Vidare läsning


Новое сообщение