Avfallstrappan eller "avfallshierarkin" anger en hierarki för i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas. Den grundar sig på EU-direktiv och är en metod för att uppnå EU:s miljömål. Principen är också införd i svensk lagstiftning där förebyggande av avfall (det högst prioriterade steget) beskrivs i miljöbalkens hänsynsregler och de övriga stegen beskrivs i miljöbalkens kapitel som handlar om avfall.
Avfallstrappan är uppdelad i 5 steg:
- Minimera mängden avfall. Genom styrmedel av olika slag skall mängden avfall minimeras. Styrmedlen skall utformas så att producenter använder så effektiva produceringsmetoder som möjligt. Dessutom skall konsumtionsmönster förändras.
- Återanvändning. Allt avfall skall i så hög grad som möjligt återanvändas. Detta är en hanteringsform som idag främst sköts av ideella verksamheter, vilka samlar in brukbara objekt. Återvinningscentraler med återanvändningssystem börjar dock alltmer bli vanligt i Sverige.
- Återvinning. Då råvaror kan återvinnas sparas stora resurser. Exempelvis kan pappers- och ståltillverkning börja i pappersbruk eller stålverk istället för skogen eller gruvan. Här kommer dessutom det så kallade producentansvaret in i bilden som också är ett styrmedel för att producenter själva får ansvara för sitt avfall. Idag är det lagstiftat för fyra avfallsslag: returpapper, däck, förpackningar och bilar.
- Energiutvinning. Brännbart avfall är en resurs för energiutvinning i fjärrvärmeverk och elproducerande kombikraftverk där det kan användas för att alstra värme och el.
- Deponering. I sista hand är det fråga om deponering på en soptipp, alltså det sämsta alternativet. Det gäller avfall som inte kan användas som en resurs.
I miljöbalken beskrivs närmare hur ansvar fördelas och hur olika avfallsslag skall hanteras.
Innovationsprogrammet RE:Source har tagit fram en modell kallad Materialhjulet. Modellen fokuserar på materialens funktion och på hur de används och har kallats för en utmanare av avfallstrappan.
Källor
|
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |