Продолжая использовать сайт, вы даете свое согласие на работу с этими файлами.
D-vitaminbrist
D-vitaminbrist | |
Latin: hypovitaminosis d | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | E55 |
ICD-9 | 268 |
DiseasesDB | 13942 |
MeSH | svensk engelsk |
D-vitaminbrist är en näringsbrist på vitamin D, vilket typiskt drabbar dem som inte får tillräckligt med solljus, är mjölkallergiker eller veganer. Vitamin D bildas av huden i reaktion på solen och finns som spårämne i livsmedel som vissa fiskar, ägg, och sädesslag. I mera sällsynta fall uppkommer D-vitaminbrist för att kroppen inte förmår tillverka vitaminet. Hos barn orsakar bristen rakit och hos vuxna osteomalaci. Sjukdomen, som har diffusa symptom som kan ha andra orsaker, fastställs med blodprov.
Vitamin D påverkar kroppens kalcium- och fosforomsättning och därmed mineraliseringen i skelettet.
Symptom
Vitamin D-brist kan ge skelettsmärta och muskelsvaghet, men dessa symptom är för många personer lindriga.
Hos barn leder allvarlig D-vitaminbrist till rakit (engelska sjukan). Detta leder till mjukt skelett som kan yttra sig i felställningar såsom hjulbenthet, försenad tandväxling och alltför stor skalle.
Allvarlig D-vitaminbrist hos dem som slutat växa yttrar sig i benuppmjukning (osteomalaci), gångsvårigheter, diffus smärta, parestesier och kramp, myopatier, frakturer och koncentrationssvårigheter.
En svensk studie från Karolinska institutet 2016 har visat ett starkt samband för kvinnor mellan för lite sol och att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, och troligen beror det på D-vitaminbrist.
Riskgrupper
Personer som har förhöjd risk för D-vitaminbrist är personer som inte får tillräckligt med solljus (för att de är innesittande, har mörk hud, eller bor på nordliga breddgrader), personer som inte får tillräckligt med D-vitamin i kosten (veganer), äldre personer, personer som lider av fetma, personer som lider av sjukdomar i mag- och tarmsystemet eller njurarna, personer som äter läkemedel som påverkar nivåerna, och personer som lider av vissa andra sjukdomar, såsom primär hypoparatyreoidism, giftstruma, sarkoidos, tuberkulos, lymfom, och leversvikt. Eftersom bröstmjölk innehåller mycket litet D-vitamin kan ammande barn drabbas.