| IgA-nefrit | |
| |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | N02.8 |
| ICD-9 | 583.9 |
| OMIM | 161950 |
| DiseasesDB | 1353 |
| Medlineplus | 000466 |
| eMedicine | med/886 |
| MeSH | svensk engelsk |
IgA-nefrit är en typ av inflammation i njurarna, så kallad glomerulonefrit. Globalt sett är IgA-nefrit den vanligaste glomerulonefriten och 20–40 % av de drabbade utvecklar terminal njursvikt inom 10-20 år från diagnostillfället . Den globala incidensen är 2,5/100 000/år hos vuxna . Debutsymtomen kan variera, men inte sällan förekommer mikroskopisk eller makroskopisk hematuri i samband med infektion i luftvägar eller mag-tarmkanalen . Hypertoni förekommer hos 30 procent och albuminuri hos 46 procent av individerna i tidigt skede av IgA-nefrit . Patogenesen tros, med nuvarande kunskap, bero på en flerstegsprocess "multi-hit-process". Individer med IgA-nefrit bildar felaktiga antikroppar av IgA-typ, så kallad galaktosfattigt IgA1. Produktion av galaktosfattigt IgA1 sker i B-lymfocyter, som sitter i anslutning till mukosan i tarmen eller tonsiller . Galaktosfattigt IgA1 binder samman med autoantikroppar och bildar så kallade immunkomplex, vilka ansamlas i njurarnas glomeruli där de bidrar till inflammation och fibros.
Diagnosen kan endast bekräftas med njurbiopsi.
Dagens behandling syftar framför allt till att minska proteinuri.