| Könsmaktsordning |
|---|
|
Könsmaktsordning är en samlande term för de strukturer och processer som sägs förklara hypotesen om mäns samhälleliga dominans över kvinnor.
Det är ett feministiskt begrepp och hypotes som menar att män som grupp i samhället är överordnade kvinnor som grupp. Begreppet har ingen exakt motsvarighet på andra språk. Teoribildningen som ordet könsmaktsordning syftar på har dock internationell spridning. Ordet könsmaktsordning används främst inom svensk politik och samhällsdebatt.
Inom akademisk forskning (exempelvis hos Yvonne Hirdman) förekommer de liknande begreppen genusordning och genussystem,. Dessa har internationella motsvarigheter som engelska gender system och tyska Geschlechterordnung.
Teorin identifierar könsmaktsordningens ursprung i patriarkatet. Denna är ett ursprungligen västerländsktreligiöst begrepp, där ledarskapet i kyrka och familj utgick från det manliga prästerskapets organisation och med påven högst i hierarkin. Enligt det feministiska perspektivet råder samsyn om att den manliga överordningen är en gemensam egenskap för alla samhällen.
Teorin
Enligt teorin om könsmaktsordningen är män i alla samhällen fostrade att inneha den ekonomiska och beslutande makten i familj och samhälle. Samhällets regler är utformade så att denna ordning kan upprätthållas. Män får av dessa skäl störst makt i de samhälleliga organen. Den skeva, könsgrundade maktfördelningen får konsekvenser: eftersom män är i majoritet i beslutande församlingar i allt vad som gäller ägande och ekonomi, så faller det sig ofta så att ägandet fördelas så att kvinnor får en mindre andel, samt att kvinnors insatser och egenskaper nedvärderas.
Teorin om könsmaktsordningen menar att makthavarna har störst inflytande över diskursen och vilka åsikter som är legitimt att framföra[källa behövs] och att det därför är sannolikt att kvinnors egenskaper samt begrepp som kompetens beskrivs på det sätt som passar maktinnehavarna själva bäst. Protester från kvinnors sida har tystats genom exempelvis det religiöst dikterade påbudet att "kvinnan tige i församlingen" eller genom formell lagstiftning som har uteslutit kvinnor från utbildning, yrkesverksamhet, politisk verksamhet eller annan aktivitet som av sociala normsystemen ansetts opassande för kvinnor.
Centralt för teorin är att kvinnor hålls borta från makten genom så kallade härskartekniker, ett begrepp utvecklat av den norska sociologen Berit Ås (som menar att härskarteknikerna kan observeras i varje grupp där det existerar någon typ av hierarki). När det gäller könsmaktsordningen så används härskarteknikerna för att utestänga, nedvärdera och förringa det som kvinnor är och gör vilket innebär att kvinnor stängs ute från maktutövning. Då kvinnor inte kunnat anpassa sig till denna reglering av samhällets överordnade styrning har män i laga ordning fått behålla makten i den privata sfären, familjen, då enskilda män där kunnat utöva våld eller hota med våld mot kvinnor.
Kontroll av sexualiteten
Grundläggande för könsmaktsordningens idé är synen på kvinnan som sexuellt objekt snarare än subjekt i det att kvinnan föder barnen. Under graviditet och amning är kvinnan och barnet i beroendeställning till mannen. Detta fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska beroende är faktiskt och oberoende av vem som är far till barnet. Vetskap om faderskapet kräver kontroll över kvinnans hela sexualitet. Att fadern förnekar faderskap eller definierar barnet som oäkta är långsiktigt allvarligt för kvinnan och deras barn, varför kvinnor normalt anstränger sig att föda endast "äkta" barn genom sitt sätt att leva och vara. 1700-talsfilosofen David Hume ansåg att den kvinnliga dygden blygsamhet skapades av mäns behov att med säkerhet kunna fastställa att kvinnans barn var deras gemensamma.
Kvinnors deltagande i upprätthållandet
Teorin hävdar att även kvinnor upprätthåller könsmaktsordningen: de fostras att ha en syn på sig själva som mindre värda och självklart underordnade mannen. Eller omvänt uttryckt: Flickor fostras att upprätthålla synen på pojkar och män som normen och det positiva samt att anpassa sig så gott de kan till det. Kvinnor anses i hög grad vara traditionsbärare i detta värderingssystem genom att de fostrar sina söner till maktinnehavare och sina döttrar till "duktiga flickor" och "riktiga kvinnor" enligt normen för att kvinnan underordnar sig naturligt. Könsmaktsordningen får kvinnorna att uppfatta sig själva som mindre värda, något som kallas för falskt medvetande, ett begrepp som ursprungligen kommer från marxistisk teori men som då handlar om arbetarnas underordning i samhället. I ett parförhållande där en maktkamp uppstår drivs detta till sist till en punkt där kvinnan ser sig som mindre värd, "smutsig" och enbart värd förakt och våld.
Olika feministiska defitioner
Feminismens olika grenar har definierat könsmaktsordningen på olika sätt. Inom liberalfeminismen handlar det om mäns större makt i det offentliga livet, medan radikalfeminismen menar att könsmaktsordningen även upprätthålls i det privata (bland annat med hjälp av influenser från pornografi). Enligt den socialistiska feminismen är patriarkatet samma sak som kapitalismen, och denna maktstruktur (i allians med en objektifiering) drabbar arbetarklasskvinnan allra hårdast.
Utmanande av könsmaktsordning
Ett konkret exempel där könsmaktsordningen utmanas är där Frances Willard år 1895 publicerar en skrift om hur det gick till då hon, vid 53 års ålder, skulle lära sig att cykla. Novellen kallades från början ”A Wheel within a Wheel: How I Learned to Ride the Bicycle, With Some Reflections Along the Way” men i en nyutgåva 1997 kom den att kallas ”A Wheel within a Wheel: A Woman’s Quest for Freedom”, vilket tyder på en större betydelse. Anledningen till att Frances Willard ville lära sig att cykla var för att utmana männens dominans genom att visa kvinnornas fysiska förmåga på cykeln. Willard såg detta som ett sätt att förbättra normer om maskulinitet men också som ett sätt att omvandla könsrelationer.
En förklaring som förs fram av anhängare till hypotesen om en könsmaktsordning till att kvinnor har svårt att nå toppositioner i samhället skulle att kvinnor stängs ute från informella nätverk och därmed strukturellt berövas socialt kapital av män. Forskning har dock inte kunnat finna något stöd för att stöd för att det i lokalsamhällen i Sverige skulle existera dolda könsmaktstrukturer som systematiskt missgynnar kvinnor i maktpositioner.
Politik
Könsmaktsteorin har även influerat den praktiska politiken. Regeringen Persson gav exempelvis idén stort inflytande över svensk politik under denna tid,[källa behövs] eftersom regeringen utgick från att en könsmaktsordning existerar.
