Klor

Klor
Nummer 17 Tecken Cl Grupp 17 Period 3 Block p
F ↑ Cl ↓ Br Svavel ← Klor → Argon     [Ne] 3s2 3p5             17Cl                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         En glasbehållare fylld med klorgas. Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	35,45 (35,446–35,457)u
Utseende	Blekt gulgrön
Fysikaliska egenskaper
Densitet vid 0 °C och 101,325 kPa	3,2 g/L
– flytande, vid kokpunkten	1,5625 g/cm3
Aggregationstillstånd	Gas
Smältpunkt	171,6 K (−101,5 °C)
Kokpunkt	239,11 K (−34,04 °C)
Kritisk punkt	416,9 K (143,75 °C) 7,991 MPa
Molvolym	17,39 × 10−6m³/mol
Smältvärme	(Cl2) 6,406 kJ/mol
Ångbildningsvärme	(Cl2) 20,41kJ/mol
Specifik värmekapacitet	480 J/(kg × K)
Molär värmekapacitet	(Cl2) 33,949 J/(mol × K)
Ångtryck Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k Te. (K) 128 139 153 170 197 239
Atomära egenskaper
Atomradie	100 pm
Kovalent radie	102 ± 4 pm
van der Waalsradie	175 pm
Elektronaffinitet	349 kJ/mol
Jonisationspotential	Första: 1 251,2 kJ/mol Andra: 2 298 kJ/mol Tredje: 3 822 kJ/mol Fjärde: 5 158,6 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Ne] 3s2 3p5
e− per skal	2, 8, 7
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, −1
Oxider (basicitet)	(starkt sur)
Elektronegativitet	3,16 (Paulingskalan) 2,869 (Allenskalan)
Normalpotential	1,36 V (Cl + e− → Cl−)
Diverse
Kristallstruktur	Ortorombisk
Ljudhastighet	206 m/s
Värmeledningsförmåga	0,0089 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet	0,01 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet	> 109nΩ × m (20 °C)
Magnetism	Diamagnetisk
Magnetisk susceptibilitet	−2,3 × 10−8
Brytningsindex	1,000773
Kompressionsmodul	1,1 GPa
Identifikation
CAS-nummer	7782-50-5
Pubchem	24526
RTECS-nummer	FO2100000
Historia
Namnursprung	Från grekiska chloros, ”gröngul”.
Upptäckt och första isolation	Carl Wilhelm Scheele (1774)
Fastställt som ett grundämne av	Humphry Davy (1808)
Stabilaste isotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 35Cl 75,77 % Stabil 36Cl Spår 3,01 × 105a β− 0,709 36Ar ε 1,142 36S 37Cl 24,23 % Stabil
Säkerhetsinformation
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier GHS-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) Oxiderande Gasflaska Giftig Miljöfarlig
H-fraser	H270, H280, H330, H319, H315, H335, H400
EUH-fraser	EUH071
P-fraser	P260, P220, P280, P244, P273, P304+340, P305+351+338, P332+313, P370+376, P302+352, P315, P405, P403
EU-märkning av farliga ämnen EU-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) Giftig (T) Miljöfarlig (N)
R-fraser	R23, R36/37/38, R50
S-fraser	S(1/2), S9, S45, S61
MAK	1,5 mg/m3
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Klor (latinskt namn Chlorum; bildat av grekiska chlō'ros, 'gulgrön', 'ljusgrön') är ett icke-metalliskt grundämne. Det tillhör gruppen halogener och används bland annat som desinfektionsmedel. Det ingår som beståndsdel i olika salter, inklusive natriumklorid – koksalt.

Egenskaper

Rent klor förekommer som klorgas med formeln Cl₂. Klorgas är en gulgrön gas med en mycket stark lukt och reagerar direkt med de flesta ämnen. Gasen är giftig och skapar stor irritation i andningsorganen vid inandning, vid högre koncentrationer är den dödlig, dock krävs det en koncentration på 1 000 ppm, jämfört med de 3,5 ppm som krävs för att man överhuvudtaget skall känna lukten av ämnet. Rent klor är väldigt sällsynt i naturen, men det är relativt lätt att framställa. Det finns reaktioner med t.ex. klor och väte som tillsammans reagerar explosivt.

Förekomst

Klorföreningar är vanliga i naturen och livsviktiga för nästan alla livsformer, däribland människan. Eftersom klor är ganska elektronegativt förekommer klor främst som en jon, kloridjon, i föreningar med malmer och mineraler. Kloridjonen är en del i många salter (klorider) och finns därför i stor mängd i saltvatten. Klor är en kemisk del av vanligt salt (natriumklorid).

Många organiska klorföreningar har framställts syntetiskt. I dessa föreningar är kloratomer vanligtvis kovalent bundna till kolatomer. Bland organiska klorföreningar återfinns plaster som PVC, många läkemedel och sötningsmedlet sukralos, men också miljöfarliga ämnen som CFC och PCB.

Användning

Klor används vid tillverkning av kalciumhypoklorit (Ca(ClO)₂) som används till klorering av simbassänger. I såväl simbassänger som kommunalt dricksvatten används även natriumhypoklorit (NaClO) som bakteriedödande medel. Natriumklorid (NaCl) används för halkbekämpning på vägar. Vägsaltet sänker vattnets fryspunkt från 0 ned till ca 8–13 minusgrader, beroende på lösningens slutliga koncentration. Ishalka vid måttlig kyla kan förebyggas genom att utifrån bra väderprognoser salta strax innan vattnet fryser. Natriumklorid används även inom matlagning och kallas då för koksalt.

Klorgas har också använts som kemiskt vapen med första tillfället vid Andra slaget om Ypern den 22 april 1915 då Tyskland använde gasen mot fransk-algeriska soldater.

Historia

Gasen upptäcktes först av den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele 1774 vid hans studier av brunsten, men fick sitt namn av Humphry Davy som hävdade att det var ett grundämne.

Scheele publicerade resultaten i första delen av sin artikel Om brunsten eller magnesia och dess egenskaper i Kongl. Vetenskapsakademins Handlingar. Han trodde att gasen innehöll syre, och det var först 1810 som Humphry Davy föreslog att klor var ett grundämne. Det tog dock många år innan detta var allmänt accepterat bland kemisterna.

Källor

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Klor.
  Bilder & media
• Studera.com: Klor

Periodiska systemet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18  1  H He  2  Li Be B C N O F Ne  3  Na Mg Al Si P S Cl Ar  4  K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr  5  Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe  6  Cs Ba Lu Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn  7  Fr Ra Lr Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Metaller Halvmetall Icke-metaller Okända kemiska egenskaper Alkalimetall Alkalisk jordartsmetall Lantanoid Aktinoid Övergångsmetall Övrig metall Diatomisk icke-metall Polyatomisk icke-metall Ädelgas