Topsning
Topsning är en metod för att erhålla DNA från en person. Det utförs genom att med en sticka först skrapa på insidan av kinden och sedan doppa den i saliven under tungan. Alternativt skrapas endast insidan av kinden, utan efterföljande moment under tunga.
Innehåll
Användning
Metoden används både av polismyndigheter, för att säkerställa någons identitet och eventuella koppling till ett brott, och i samband med släktforskning.
Antropologi och släktforskning
Under 2000-talet har det blivit en viktig del av både släktforskning och forskning relaterad till antropologi och historiska folkvandringar.
2005 startade National Geographic Society i samarbete med IBM forskningsprojektet Genographic Project, där fram till 2017 över 800 000 personer världen över blivit topsade för att koppla deras DNA till personer i samma eller andra länder. Genom att undersöka y-DNA respektive mitokondrie-DNA kan man få ledtrådar till släktskap efter någons manlig respektive kvinnliga härstamning.
Polisiär användning i Sverige
Under 2012 utförde polisen 28 889 topsningar i Sverige och Rikspolisstyrelsen har satt 50 000 topsningar per år som mål.
Topsningar regleras i Rättegångsbalken (1942:740) 28 Kap. 12§, 12a§ och 12b§.
Topsningar kan utföras på alla som är skäligen misstänkta för ett brott som har fängelse i straffskalan och provet får då jämföras med, och sparas i, polisens DNA-register (12a§). Topsningar kan även utföras på den som inte skäligen kan misstänkas för ett brott, men får då inte jämföras med polisens DNA-register (12b§).
En kroppsbesiktning får inte utföras så att den som undersöks riskerar framtida ohälsa eller skada (12§).
Se även
Externa länkar
- "Rättegångsbalk (1942:740) 28 kap"
- "Biologienheten", skl.polisen.se. Läst den 21 augusti 2012.