Välfärd
Välfärd är en samlande benämning på människors levnadsförhållanden, och avser deras privatekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden och mycket annat. Begreppet är mångtydigt. I vissa länder förknippas begreppet med välgörenhet medan det i andra länder har en ton av medborgerliga rättigheter. Allmän välfärd kan innebära att alla i samhället ges rätt till en grundläggande nivå av till exempel skydd, säkerhet, mat, sjukvård och utbildning. Ofta används ordet i en snävare betydelse, där man betonar välfärdstjänster som tillhandahålls eller finansieras genom den offentliga sektorn för att garantera befolkningen en viss nivå av välfärd. Även omfördelning av resurser mellan olika delar av befolkningen, även kallat fördelningspolitik, ofta med syftet att öka samhällets jämlikhet, kan omfattas av begreppet. Ifråga om åtgärder för att uppnå välfärd för alla, eller strukturer som bidrar till detta, talar man också om social trygghet eller socialt skyddsnät. Nationella välfärdsmodeller kan delas upp i behovsprövade och generella, där den senare tillförsäkrar medborgarna och/eller befolkningen rättigheter oavsett deras behov av offentligt stöd.
En del forskare tenderar att göra en åtskillnad mellan materiell och mental välfärd. Materiell välfärd syftar på exempelvis ekonomiska resurser, förväntad livslängd och andra "objektiva" välfärdsindikatorer medan mental välfärd syftar på subjektiva välfärdsindikatorer. Exempel på subjektiva välfärdsindikatorer skulle kunna vara olika mått på välbefinnade, lycka och livstillfredsställelse. Se exempelvis Sven Ove Hansson, “Welfare, Justice, and Pareto Efficiency”, Ethical Theory and Moral Practice, 7:361-380, 2004.
Välfärdsdiskussionen handlar ofta om de svagare i samhället, och om att säkra individens välfärd under barndom, sjukdom, arbetslöshet och ålderdom samt vid funktionsnedsättning eller fattigdom.
Den offentliga sektorns roll
Ur en nationalekonomisk synvinkel kan man se att den offentliga sektorn har en uppgift i att sörja för välfärden, dels för att utjämna välståndets fördelning, dels för att de sociala strukturer och marknadskrafterna inte klarar att erbjuda en optimal nivå av välfärd ens om man ser skillnaderna i ekonomiska resurser som oproblematiska. Statens roll att skapa välfärd genom att öka effektiviteten i det ekonomiska samspelet strävar till att kompensera för marknadsmisslyckanden, till exempel svårigheten att bedöma kvaliteten på hälsovårdstjänster och problem med asymmetrisk information ifråga om försäkringar.
Välfärdsstaten (som den offentliga sektorn i sin helhet representerar) kan ses som en uppsättning institutioner som minskar fattigdom, omdistribuerar inkomst och välstånd, minskar social utstötthet samt erbjuder försäkring och omdistribuerar inkomst mellan olika tidpunkter i individers liv.
I vilken mån välfärdsstaten skall blanda sig i människors liv, fördelning av ekonomiska resurser och marknadens funktion är delvis en fråga om värderingar och människosyn, delvis en fråga om effektivitet. Också libertarianer som förhåller sig mycket kritiska till välfärdsstaten ser en viss roll för staten ifråga om välfärd. Till exempel skriver Milton Friedman att staten efter noggrann övervägning kan genomföra en del sådant som en grupp av enskilda individer skulle ha svårt att lyckas med. Skalan sträcker sig från libertarianer som Robert Nozick, som hävdar att beskattning är stöld, eftersom rätten till egendom är en naturrätt, till liberaler som John Rawls som ansåg att samhället bör organiseras så att den som har det värst har det så bra som möjligt, eftersom det är rättvisan som är en naturrätt, och kollektivister som också ser jämlikheten som viktig.
Välfärd i Sverige
I Sverige har den svenska modellen och den Nordiska välfärdsmodellen tillämpats i ett försök att uppnå allmän välfärd. Politiska åtgärder som Allmännyttan och Försörjningsstödet syftar till att garantera alla en grundläggande välfärd.
Institutionerna för välfärd handhas i Sverige av kommunerna och ett antal myndigheter under Socialdepartementet. Regeringsformen föreskriver att "den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten."
Se även
- Välfärdsmysteriet
- Välfärdsstat
- Välstånd
- Levnadsstandard
- Bruttonationalprodukt
- Human development index
- Ekonomisk tillväxt
- Nytta
- Rikedom
- Förmögenhet
- Socialbidrag
- Socialt arbete
- Europeiska sociala stadgan
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
- Nicholas Barr (2012): The Economics of the Welfare State, femte upplagan. ISBN 978-0-19-929781-8.