Vävnad

Vävnad

Anatomical structure class type, anatomisk kategori

Undertyp av	flercellig struktur, cellgrupp, anatomisk struktur, substans i organism, konkret anatomisk del
Del av	organ
Utveck­ling av anatomisk struktur	tissue development

Vävnad är en samling celler som i en organism har liknande uppgifter. Studier av vävnader kallas histologi (av klassisk grekiska ιστός, "väv") eller, om det rör sjukdomar, histopatologi. Det klassiska sättet att studera vävnader har varit med vävnadssnitt inbäddade i vax som studeras i ljusmikroskop. Under 1900-talets sista årtionden har metoder som kryosnitt, där man snittar frysta vävnader extremt tunt, elektronmikroskop i mykoplasma och immunokemiska metoder gjort att kunskapen inom området vuxit väsentligt. Klassisk histopatologi är dock fortfarande en viktig metod för att diagnostisera exempelvis cancer.

I människans och andra däggdjurs kroppar finns fem grundläggande typer av vävnad, som bygger upp alla kroppens organ:

• Epitel – Vävnad som består av lager av celler, som täcker organens ytor. Exempel är hudytan och de cellager som täcker matspjälkningskanalens sidor. Epitel har ofta skyddande, utsöndrande och absorberande funktioner.
• Stödjevävnad – Vävnad som håller ihop saker. Senor, de sega väggarna till stora blodkärl och kvinnans bröst innehåller mycket bindväv, men även blodet klassas ofta som bindväv.
• Muskelvävnad – Vävnad som består av muskelceller som innehåller filament som kan dra ihop sig, röra sig i förhållande till varandra och förändra cellens form.
• Nervvävnad – Vävnad som bygger upp hjärnan, ryggmärgen och det perifera nervsystemet.
• Flytande vävnad – Vävnad i blod- och lymfkärl som ombesörjer transporten mellan kroppsdelarna och bidrar till immunförsvaret.

Lambå

Lambåkirurgi förbereds.

Lambå betecknar i medicinsk terminologi en flik av hud, muskel, slemhinna eller benhinna som vid operation används för att täcka näraliggande vävnadsförlust. Vid transplantation av vävnaden, det vill säga vid förflyttning från en plats på kroppen och även då så icke sker till en annan plats på kroppen måste nödvändiga blodkärl och nerver anslutas till den nya platsen under mikroskop, så kallad lambåkirurgi. Det betecknas också med epitetet mikrokirurgi.

Se även

• Människans anatomi

Källor

Noter

Webbkällor

• ”Vävnader”. Svensk MeSH. Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se/term/D014024/tissues. Läst 2 oktober 2020. 
• ”Kirurgisk vävnadsflik”. Svensk MeSH. Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se/term/D013524/surgical-flaps. Läst 2 oktober 2020. 

Tryckta källor

• Malmquist, Jörgen; Lundh, Bengt (2016). Medicinska ord: det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer (6., [rev. och utök.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. sid. 449–450. Libris 18850792. ISBN 978-91-44-10979-4 
• Sand, Olav; Sjaastad, Øystein V.; Haug, Egil; Bjålie, Jan G. (2007). Människokroppen: fysiologi och anatomi (2). Stockholm: Liber. ISBN 978-91-47-08435-7 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Vävnad.
  Bilder & media