Мы используем файлы cookie.
Продолжая использовать сайт, вы даете свое согласие на работу с этими файлами.

Persilja

Подписчиков: 0, рейтинг: 0

Systematik
Persilja
Franz Eugen Köhler: Köhler's Medizinal-Pflanzen, 1847 A Rot med blad nära marken B Blommande kvist 1 Blomma 2 Pistillen med fruktämne 3 Frukter 4 Tvärsnitt av en frukt 5 Längdsnitt av en frukt Figurerna A och B är avbildningar i naturlig storlek; figurerna 1 … 5 är förstoringar.
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Araliaordningen Apiales
Familj	Flockblommiga växter Apiaceae
Släkte	Persiljesläktet Petroselinum
Art	Persilja P. crispum
Vetenskapligt namn
§ Petroselinum crispum
Auktor	(Mill.) Nyman ex A.W.Hill, 1925
Synonymer
Apium crispum Mill. basionym Apium petroselinum L. Carum petroselinum (L.) Benth. & Hook.f. Cnidium petroselinum DC. Petroselinum crispum (Mill.) Mansf. Petroselinum crispum (Mill.) Nyman Petroselinum crispum ssp. tuberosum (Bernh. ex Rchb.) Soó Petrosilium hortense Hoffm., 1814 auct. Petroselinum hortense var. crispum L.H.Bailey Petroselinum petroselinum (L.) H.Karst. nom. inval. Petersilum sativum Hoffm., 1814 nom nud., nom inval., Petroselinum sativum Hoffm. ex Gaudin, 1828 nom. illeg. Petroselinum sativum Hook. & Gillies Petersilium tuberosum Bernh. ex Rchb. Petrosileum vulare J.Hill, 1756 Petroselinum vulgare Lag. Peucedanum petroselinum (L.) Desf. Selinum petroselinum (L.) E.H.L.Krause Wydleria portoricensis DC.
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Persilja, Petroselinum crispum (Mill.) Fuss är en ört i familjen flockblommiga växter.

Det finns flera typer av persilja som kan användas som grönsak, rotfrukt, krydd- och medicinalväxter. Persilja kan användas färsk, torkad eller fryst.

Beskrivning

Persilja är en tvåårig växt som blommar det andra året. Första året blir det bara en liten marknära bladrosett.

Persilja är mycket rik på karoten (som omvandlas till A-vitamin i kroppen), B-vitaminer och C-vitamin samt järn och kalcium. Den är robust och tålig. Kan bli upp till 70 cm hög.

Bladen är upprepat parflikiga. Det förekommer även framodlade sorter med starkt krusiga blad, "kruspersilja".

Samman-satt flock

Blommar i juni … juli med gula blommor, till skillnad från den giftiga arten vildpersilja (Aethusa cynapium) som har vita blommor.

Blommorna sitter i flockar.

Kromosomtalet är 2n = 22.

Grupper

Bladpersilja (Petroselinum crispum poliosum-gruppen) — omfattar såväl sorter med släta blad som sorter med krusiga blad. De kallas kruspersilja eller slätpersilja alltefter bladens utseende. De används vanligen som krydda eller till dekoration.
Rotpersilja (Petroselinum crispum tuberosum-gruppen) — även kallad persiljerot. Används som rotgrönsak.

Innehåll

Visa tabell

Ämne	Mängd	RDI ^a) (%)	RDI_Sverige (%) ^b)
100 g färsk persilja. Energi: 151 kJ (36 kcal)


Vatten	87,71 g
Kolhydrater	6,33 g
varav kostfiber	3,3 g
Protein	2,97 g
Aska	2,2 g
Fett (totalt)	790 mg
varav enkelomättat fett	295 mg
mättat fett	132 mg
fleromättat fett	124 mg
Kalium	554 mg	12	16
Asparginsyra	294 mg
Glutaminsyra	249 mg
Prolin	213 mg
Leucin	204 mg
Alanin	195 mg
Lysin	181 mg
Valin	172 mg
Fenylalanin	145 mg
Glycin	145 mg
Kalcium	138 mg	14	5
Serin	136 mg
Askorbinsyra (C-vitamin)	133 mg	222	177
Kolin	128 mg
Arginin	122 mg
Treonin	122 mg
Isoleucin	118 mg
Tyrosin	82 mg
Histidin	61 mg
Fosfor	58 mg	8	10
Natrium	56 mg	4	Uppgift saknas
Magnesium	50 mg	14	14
Tryptofan	45 mg
Metionin	42 mg
Cystin	14 mg
Järn	6,2 mg	50	69
Lutein + zeaxantin	5,561 mg
Beta-karoten	5,04 mg	47	Uppgift saknas
Fytosteroler	5 mg
Fyllokinon (K₁-vitamin)	1,64 mg	1 552	Se K-vitamin
Niacin (B₃-vitamin)	1,313 mg	9	— ^c)
Zink	1,07 mg	11	12
Alfa-tokoferol (E-vitamin)	750 μg	5	— ^c)
Gamma-tokoferol, C₂₈H₄₈O₂	530 μg
Retinol (A-vitamin)	421 μg 8 424 IE	47	— ^c)
Pantotensyra (B₅-vitamin)	400 μg	8
Mangan	160 μg	8
Folat ( B₉-vitamin)	152 μg	38	51
Koppar	149 μg		17
Riboflavin (B₂-vitamin)	98 μg	13	6
Pyridoxiner (B₆-vitamingruppen)	90 μg	9	6
Tiamin (B₁-vitamin)	86 μg	8	6
Selen	100 ng		0,2
_______________ ^a) Rekommenderat dagligt intag för vuxen person ^b) Beräknat från Livsmedelsverkets rekommendationer. Typiska värden för 50-årig man. För andra åldrar och för kvinnor och barn kan RDI avvika, såväl uppåt som nedåt. ^c)Alltför komplexa IE-värden i Livsmedelsverkets data för att kunna läggas till grund för en enkel redovisning här.

Habitat

Persilja är inte känd som vildväxande, utan har troligen uppstått som en kulturväxt i sydöstra Europa eller sydvästra Asien.

Biotop

Trivs bäst i sol eller på lätt skuggiga platser.

Etymologi

Namn	Språk

Parsley	Engelska
Petersilie	Tyska
Peterli	Schweizertyska
Petrishke	Jiddish
Peterselle	Nederländska
Persil	Franska
Perejil	Spanska
Perrexil	Baskiska
Salsa (!)	Portugisiska
Persilja (!)	Finska
Petersell	Estniska
Pētersīli	Litauiska
Петру́шка (Petruschka)	Ryska
Pearsol	Gaeliska
Peršun	Serbokroatiska
Petrusila	Hebreiska
Peter sili	Urdu
Peterseli	Indonesiska
Paseri	Japanska
Pasulli	Koreanska
Steinselja	Isländska

Blekselleri
Apium graveolens

Släktnamnet Petroselium, πετροσέλινον, har hämtats från grekiska petros, πέτρος = sten, klippa + selinon, σέλινον som betyder selleri (Apium graveolens), som till utseendet är ganska lik persilja. Vad sten/klippa har med saken att göra är oklart. Emellertid kan tolkningen att selinon skulle betyda selleri vara en efterkonstruktion. I gamla grekiska texter lär det varit entydigt med vildpersilja.
Artepitetet crispum kommer av latin = krusig med syftning på att bladen stundom är krusiga.
Det svenska namnet persilja är en förvrängning av petroselium.
I farmakopén var benämningarna Radix Petroselini för persiljerot, och Fructus Petroselini för persiljefrö.

De lokala namnen på andra språk är liknande förvrängningar med anknytning till respektive språk.

Ordet "persilja" är belagt i svenska språket sedan mitten av 1400-talet.

Persilja som grönsak

Persilja används i vissa länder mer som en grönsak än som krydda, exempelvis i det libanesiska köket och rätten tabbouleh.

Historia

Under antiken ansåg man att persilja hade övernaturliga egenskaper. Under medeltiden var persiljan en medicinalväxt. Det var inte förrän på 1600-talet som persiljan blev en vanlig krydda inom matlagningen, främst då i Frankrike.