| Eukaryoter | |
 Tre eukaryoter: En svamp, en växt och ett djur.
| |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän |
Eukaryoter Eukaryota |
| Vetenskapligt namn | |
| § Eukaryota | |
| Auktor | Whittaker & Margulis, 1978 |
Eukaryoter (Eukaryota) är en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik. En eukaryot är en organism som har en eller flera komplexa celler i vilka arvsmassan återfinns i en cellkärna avgränsad av ett cellmembran. Dessa celler är också relativt stora (10–100 mikrometer).
Eukaryoter omfattar traditionellt rikena djur, växter, svampar, samt protister, vilket i själva verket är en samlingskategori för eukaryoter som ej passar in i övriga riken. Eukaryoterna kontrasteras mot prokaryoterna (bakterier och arkéer), vilka saknar cellkärna och andra komplexa cellstrukturer. Virus är biologiska enheter som parasiterar på celler och faller utanför denna klassifikation.
Ordet är bildat av grekiskans εὖ (eu, ’god’, ’äkta’) och κάρυον (karyon, ’nöt’, ’kärna’) vilket syftar på cellkärnan.
Ursprung
De äldsta fossilen av eukaryoter är 1,8–1,9 miljarder år gamla och har hittats i Kina, och rimligtvis ligger eukaryoternas ursprung ytterligare något längre tillbaka i tiden, kanske så mycket som tre miljarder år sedan.
Det finns flera olika hypoteser om exakt hur den eukaryota cellen först utvecklades. Inslag av endosymbios, det vill säga att flera olika bakterier gick ihop till en gemensam cell, är ett framträdande inslag i de flesta hypoteser; se endosymbiontteorin. Vad gäller mitokondrier och kloroplaster är endosymbiosen välbelagd och det har i båda fallen gått att identifiera, vilken bakterie som inkorporerats (α-proteobakterier respektive cyanobakterier). Vad gäller cellkärnan är osäkerheten stor och ingen hypotes är allmänt accepterad. Ett endosymbiotiskt ursprung för cellkärnan utgår från en prokaryot, vars cellmembran veckas inåt till dess att det omslutit arvsmassan och bildat kärnmembran och endoplasmatiskt nätverk. Andra prokaryota bakterier med effektiv energiproduktion och cyanobakterier med fotosyntes tränger in i cellen och drar med sig lite av cellmembranet, vilket förklarar att mitokondrien och kloroplasten har dubbla membran. Mitokondrien, ribosomen och andra organeller började fungera tillsammans. Både mitokondrien och kloroplasten har egen arvsmassa och kopieras självständigt.
Eukaryoter utvecklade meios, sexuell reproduktion, för cirka 1,2 miljarder år sedan, och det var då evolutionstakten exploderade.[källa behövs]
Systematik
Domänen eukaryoter (Eukaryota) har traditionellt indelats i fyra riken (med prokaryoterna i ett eget rike):
- Djur (Animalia)
- Svampar (Fungi) räknas numera till ett eget rike.
- Växter (Plantae); ormbunkar och mossor är kvar i växtriket tillsammans med blomväxter och barrträd.
- Protister (Protista)
Denna indelning är dock föråldrad, och motsvarar inte de faktiska släktskapsförhållandena. Senare arbete, främst med dna-data, pekar snarare på en indelning i fem supergrupper även om alla detaljer mellan och inom grupperna inte är helt klarlagda:
| Opisthokonta | djur, svampar, choanoflagellater etc. |
| Amoebozoa | de flesta amöbor och slemsvampar |
| SAR | Stramenopiles, Alevolata och Rhizaria |
| Excavata | diverse flagellater |
| Archaeplastida | växter, grönalger, rödalger och glaukofyter |
Därutöver har det föreslagits att eukaryoter kan klassificeras i två större grupper, Unikonta och Bikonta, som härstammar från organismer med en respektive två flageller. I det här systemet är ophistokonter och amöbor (Amoebozoa) unikonter, och resten är bikonter.
| |||||||||||||||||||||||||
|
|