Мы используем файлы cookie.
Продолжая использовать сайт, вы даете свое согласие на работу с этими файлами.
Radiologisk klassificering av artros
Другие языки:

Radiologisk klassificering av artros

Подписчиков: 0, рейтинг: 0

Radiologiska system för att klassificera utbredning av artros varierar för olika leder som undersöks. I artros är det graden av besvär i form av smärta och/eller funktionsnedsättning som avgör valet av behandling, men radiologisk klassificering kan vara användbar inför operation för att planera ingreppet.

Ryggrad

Det finns flera graderingssystem för degenerativa förändringar av intervertebralleder och fasettleder i cervikala och lumbala kotor, av vilka följande system kan rekommenderas utifrån överensstämmelse mellan olika observatörer:

  • Kellgrens system för cervical diskar och cervicala fasettleder
  • Lanes system för lumbala diskar
  • Thompsons system för lumbala diskar med MRI
  • Pathrias system för lumbala fasettleder med datortomografi
  • Weishaupts system för lumbala fasettleder med MRI och datortomografi
Kellgrens system för cervicala diskar
I
  • Minimal anterior osteofytos
II
  • Definitiv anterior osteofytos
  • Möjligtvis sänkta diskhöjder
  • En del ändplatt-skleros
III
  • Måttligt sänkt diskhöjd
  • Definitiv ändplatt-skleros
  • Osteofytos
IV
  • Grav diskhöjds-sänkning
  • Ändplatt-skleros
  • Multipla stora osteofyter
Lanes system för lumbala diskar
Grad Diskhöjds-sänkning Osteofyter Scleros
0 Ingen Inga Ingen
1 Definitiv men lindrig Små Existerande
2 Måttlig Måttlig
3 Grav (obliteration av leden) Stora

Thomsons system anses vara av akademiskt värde snarare än kliniskt.

Thomsons system för lumbala diskar
Grad Nucleus Anulus Ändplatta Kotkropp
I Buktande gel Diskret fibrotiska laminae Hyalint, jämn tjocklek Rundade kanter
II Perifer vit fibrös vävnad Mucinöst material mellan laminae Oregelbunden tjocklek Spetsiga kanter
III Konsoliderad fibrös vävnad Extensiv mucinös infiltration; diffus gräns mellan annulus och nukleus Fokala brosk-defekter Små kondrofyter eller osteofyter vid kanterna
IV Horizontala skrevor parallellt med ändplattan Fokala disruptioner Brosk och fibros utgående från subkondralt ben; oregelbundenhet och fokal skleros i subkondralt ben Osteofyter mindre än 2 mm
V Skrevor som genomgår nucleus och anulus Diffus skleros Osteofyter större än 2 mm

Axel

Systemet av Samilson-Prieto är att föredra vid artros-gradering av axelleden.

Samilson-Prieto
Grad Beskrivning
Lindrig Exostos av inferiora humerus och/eller glenoidale på mindre än 3 mm
Måttlig Exostosis of inferiora humerus och/eller glenoidale på 3–7 mm, and viss oregelbundenhet i leden.
Grav Exostosis av inferiora humerus och/eller glenoidale på mer än 7 mm, samt skleros och förträngning av ledspalten (normal ledspalt är 4–5 mm bred).

Höft

Höftled utan artros.

Det mest använda systemet för att radiologiskt klassificera höftledsartros är enligt Kellgren-Lawrence. Det använder slätröntgen.

Kellgren-Lawrence
Grad Beskrivning
0 Inga tecken på artros
1 Möjligtvis förträngning av ledspalten (normal ledspalt är minst 2 mm bred vid övre acetabulum) och osteofyter
2 Definitiva osteofyter, möjligtvis förträngning av ledspalten
3 Multipla osteofyter, definitiv förträngning av ledspalten. Skleros och möjligtvis ben-deformation
4 Stora osteofyter. Uttalad ledspalt-förträngning, grav skleros och definitive ben-deformation.

Artros av höftleden kan också klassificeras med Tönnis-systemet. Det finns ingen konsensus om det har bättre eller sämre tillförlitlighet än Kellgren-Lawrence.

Grav höftartros (Tönnis grad 3).
Tönnis-systemet
Grad Beskrivning
0 Inga tecken på artros
1 Lindrig:
  • ökad subkondral skleros
  • lindrig förträngning av ledspalten (normal ledspalt är minst 2 mm vid superiora acetabulum)
  • ingen eller lindrig förlust av sfär-formen av caput femoris
2 Måttlig:
  • små bencystor
  • måttlig förträngning av ledspaten
  • måttlig förlust av caputs sfär-form
3 Grav:
  • stora bencystor
  • grav ledspalt-förträngning, eller utplånad ledspalt
  • grav deformation av caput

Knä

Det vedertagna systemet i Sverige för gradering av knä-artros är enligt Ahlbäck. Detta system, tillsammans med IKDC-systemet som beskrivs nedan, har bäst kombination av å ena sidan precision mellan olika observatörer, och å andra sidan korrelation till fynd vid artroskopi.

Ahlbäck
Grad Fynd
I Förtunnad ledspalt, med eller utan subkondral skleros. Förtunning är i det här systemet definierat som en ledspalt på under 3 mm bredd, eller mindre än hälften av spalten i andra kompartment, eller mindre än hälften av motsvarande kompartment i andra knät.
II Obliteration av ledspalten
III Ben-attrition på mindre än 5 mm
IV Ben-attrition på mellan 5 och 10 mm
V Ben-attrition på Bone defect/loss >10 mm, often with subluxation and arthritis of the other compartment

Ett annat system är International Knee Documentation Committee (IKDC) system, som har jämförbar precision mellan observatörer och korrelation till artroskopi-fynd, och är dessutom mer detaljerad i tidig artros, då Ahlbäck-systemet går relativt snabbt till att gradera utbredningen av ben-attrition. IKDC-systemet framtogs av en grupp knä-kirurger från Europa och Amerika som träffades 1987 för att ta fram ett standardiserat mått för att utvärdera resultat efter knäligament-rekonstruktion. System som visats ha lägre precision mellan olika observatörer och/eller korrelation till artroskopi-fynd är de som är utvecklade av Kellgren-Lawrence, Fairbank, Brandt, och Jäger-Wirth.

International Knee Documentation Committee (IKDC) system
Grad Fynd
A Ingen ledspalt-förtunning, definierat i detta system som minst 4 mm bred ledspalt
B Minst 4 mm bred ledspalt, men små osteofyter, lindrig skleros, eller utplattad femur-kondyl
C 2–4 mm bred ledspalt
D <2 mm bred ledspalt

För femoro-patellära leden så använder ett system, av Merchant 1974, en 45° "skyline"-projektion av patella:

Merchant-systemet
Stadium Beskrivning
1 (lindrig) Patellofemoral ledspalt > 3mm
2 (måttlig) Ledspalt < 3 mm men ingen ben-kontakt
3 (uttalad) Ben-ytor i kontakt över mindre än en fjärdedel av led-ytan
4 (mycket uttalad) Ben-kontakt över hela ledytan

Andra leder

  • I käkleden har subchondral scleros i mandibulära kondylen beskrivits som en tidig förändring, medan utplattning av kondylen har beskrivits som ett tecken på progressiv artros, och förtunning av temporomandibulära ledspalten som en förändring i sent stadium. En ledspalt-bredd på mellan 1,5 och 4 mm anses som normalt.
  • För fotleden så har systemet av Kellgren-Lawrence rekommenderats, liksom beskrivet för höftleden. De normal ledspalt-avstånden i fotleden är:
    • Talus - mediala malleolen : 1.70 ± 0.13 mm
    • Talus – tibia-plafonden: 2.04 ± 0.29 mm
    • Talus - laterala malleolen: 2.13 ± 0.20 mm

Новое сообщение