Radiologiska system för att klassificera utbredning av artros varierar för olika leder som undersöks. I artros är det graden av besvär i form av smärta och/eller funktionsnedsättning som avgör valet av behandling, men radiologisk klassificering kan vara användbar inför operation för att planera ingreppet.
Ryggrad
Det finns flera graderingssystem för degenerativa förändringar av intervertebralleder och fasettleder i cervikala och lumbala kotor, av vilka följande system kan rekommenderas utifrån överensstämmelse mellan olika observatörer:
- Kellgrens system för cervical diskar och cervicala fasettleder
- Lanes system för lumbala diskar
- Thompsons system för lumbala diskar med MRI
- Pathrias system för lumbala fasettleder med datortomografi
- Weishaupts system för lumbala fasettleder med MRI och datortomografi
| I |
|
|---|---|
| II |
|
| III |
|
| IV |
|
| Grad | Diskhöjds-sänkning | Osteofyter | Scleros |
|---|---|---|---|
| 0 | Ingen | Inga | Ingen |
| 1 | Definitiv men lindrig | Små | Existerande |
| 2 | Måttlig | Måttlig | – |
| 3 | Grav (obliteration av leden) | Stora | – |
Thomsons system anses vara av akademiskt värde snarare än kliniskt.
| Grad | Nucleus | Anulus | Ändplatta | Kotkropp |
|---|---|---|---|---|
| I | Buktande gel | Diskret fibrotiska laminae | Hyalint, jämn tjocklek | Rundade kanter |
| II | Perifer vit fibrös vävnad | Mucinöst material mellan laminae | Oregelbunden tjocklek | Spetsiga kanter |
| III | Konsoliderad fibrös vävnad | Extensiv mucinös infiltration; diffus gräns mellan annulus och nukleus | Fokala brosk-defekter | Små kondrofyter eller osteofyter vid kanterna |
| IV | Horizontala skrevor parallellt med ändplattan | Fokala disruptioner | Brosk och fibros utgående från subkondralt ben; oregelbundenhet och fokal skleros i subkondralt ben | Osteofyter mindre än 2 mm |
| V | Skrevor som genomgår nucleus och anulus | Diffus skleros | Osteofyter större än 2 mm |
Axel
Systemet av Samilson-Prieto är att föredra vid artros-gradering av axelleden.
| Grad | Beskrivning |
|---|---|
| Lindrig | Exostos av inferiora humerus och/eller glenoidale på mindre än 3 mm |
| Måttlig | Exostosis of inferiora humerus och/eller glenoidale på 3–7 mm, and viss oregelbundenhet i leden. |
| Grav | Exostosis av inferiora humerus och/eller glenoidale på mer än 7 mm, samt skleros och förträngning av ledspalten (normal ledspalt är 4–5 mm bred). |
Höft
Det mest använda systemet för att radiologiskt klassificera höftledsartros är enligt Kellgren-Lawrence. Det använder slätröntgen.
| Grad | Beskrivning |
|---|---|
| 0 | Inga tecken på artros |
| 1 | Möjligtvis förträngning av ledspalten (normal ledspalt är minst 2 mm bred vid övre acetabulum) och osteofyter |
| 2 | Definitiva osteofyter, möjligtvis förträngning av ledspalten |
| 3 | Multipla osteofyter, definitiv förträngning av ledspalten. Skleros och möjligtvis ben-deformation |
| 4 | Stora osteofyter. Uttalad ledspalt-förträngning, grav skleros och definitive ben-deformation. |
Artros av höftleden kan också klassificeras med Tönnis-systemet. Det finns ingen konsensus om det har bättre eller sämre tillförlitlighet än Kellgren-Lawrence.
| Grad | Beskrivning |
|---|---|
| 0 | Inga tecken på artros |
| 1 | Lindrig:
|
| 2 | Måttlig:
|
| 3 | Grav:
|
Knä
Det vedertagna systemet i Sverige för gradering av knä-artros är enligt Ahlbäck. Detta system, tillsammans med IKDC-systemet som beskrivs nedan, har bäst kombination av å ena sidan precision mellan olika observatörer, och å andra sidan korrelation till fynd vid artroskopi.
| Grad | Fynd |
|---|---|
| I | Förtunnad ledspalt, med eller utan subkondral skleros. Förtunning är i det här systemet definierat som en ledspalt på under 3 mm bredd, eller mindre än hälften av spalten i andra kompartment, eller mindre än hälften av motsvarande kompartment i andra knät. |
| II | Obliteration av ledspalten |
| III | Ben-attrition på mindre än 5 mm |
| IV | Ben-attrition på mellan 5 och 10 mm |
| V | Ben-attrition på Bone defect/loss >10 mm, often with subluxation and arthritis of the other compartment |
Ett annat system är International Knee Documentation Committee (IKDC) system, som har jämförbar precision mellan observatörer och korrelation till artroskopi-fynd, och är dessutom mer detaljerad i tidig artros, då Ahlbäck-systemet går relativt snabbt till att gradera utbredningen av ben-attrition. IKDC-systemet framtogs av en grupp knä-kirurger från Europa och Amerika som träffades 1987 för att ta fram ett standardiserat mått för att utvärdera resultat efter knäligament-rekonstruktion. System som visats ha lägre precision mellan olika observatörer och/eller korrelation till artroskopi-fynd är de som är utvecklade av Kellgren-Lawrence, Fairbank, Brandt, och Jäger-Wirth.
| Grad | Fynd |
|---|---|
| A | Ingen ledspalt-förtunning, definierat i detta system som minst 4 mm bred ledspalt |
| B | Minst 4 mm bred ledspalt, men små osteofyter, lindrig skleros, eller utplattad femur-kondyl |
| C | 2–4 mm bred ledspalt |
| D | <2 mm bred ledspalt |
För femoro-patellära leden så använder ett system, av Merchant 1974, en 45° "skyline"-projektion av patella:
| Stadium | Beskrivning |
|---|---|
| 1 (lindrig) | Patellofemoral ledspalt > 3mm |
| 2 (måttlig) | Ledspalt < 3 mm men ingen ben-kontakt |
| 3 (uttalad) | Ben-ytor i kontakt över mindre än en fjärdedel av led-ytan |
| 4 (mycket uttalad) | Ben-kontakt över hela ledytan |
Andra leder
- I käkleden har subchondral scleros i mandibulära kondylen beskrivits som en tidig förändring, medan utplattning av kondylen har beskrivits som ett tecken på progressiv artros, och förtunning av temporomandibulära ledspalten som en förändring i sent stadium. En ledspalt-bredd på mellan 1,5 och 4 mm anses som normalt.
- För fotleden så har systemet av Kellgren-Lawrence rekommenderats, liksom beskrivet för höftleden. De normal ledspalt-avstånden i fotleden är:
- Talus - mediala malleolen : 1.70 ± 0.13 mm
- Talus – tibia-plafonden: 2.04 ± 0.29 mm
- Talus - laterala malleolen: 2.13 ± 0.20 mm