Мы используем файлы cookie.
Продолжая использовать сайт, вы даете свое согласие на работу с этими файлами.

Vit flugsvamp

Подписчиков: 0, рейтинг: 0
Vit flugsvamp
Status i världen: Livskraftig (lc)
Amanita virosa 02.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Agaricales
Familj Amanitaceae
Släkte Flugsvampar
Amanita
Art Vit flugsvamp
A. virosa
Vetenskapligt namn
§ Amanita virosa
Auktor Fr. Bertill.
Synonymer

Amanitina virosa (Fr.) E.-J. Gilbert 1941Agaricus virosus var. virosus Fr. 1838Agaricus virosus Fr. 1838

Amanita verna sensu Rea (1922)

Den mykologiska karaktären hos vit flugsvamp:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Convex cap icon.svg
hatt:
välvd

Free gills icon.png
skivtyp:
fria

Hazard T.svg
ätlighet:
dödlig



Ring and volva stipe icon.png
fot:
ring och strumpa

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
vit

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

Vit flugsvamp (Amanita virosa) är en medelstor, dödligt giftig flugsvamp. Den är en av de svampar som orsakar flest förgiftningar med dödlig utgång i världen. I Sverige står den för majoriteten av dödliga svampförgiftningar. Den anses förrädisk eftersom den till utseendet liknar populära matsvampar.

Trots giftigheten är den liksom många andra flugsvampar vacker och inbjudande. Den har fått sitt engelska namn destroying angel på grund av detta.

Karaktäristik

Hatten är 6–10 cm bred och ibland lite toppig, med något glansig yta. Foten är 8–15 cm, vattrad eller flockig, damastlik, försedd med en ring, och basen har en slida som ibland kan vara svår att upptäcka bland gräs och löv. Svampen kan ge ett lite skevt intryck. De äldre exemplarens hatt kan vara lite gulaktiga på mitten. Unga exemplar har ingen tydlig doft.

Giftighet

Vit flugsvamp innehåller amatoxiner som orsakar cellskada och celldöd. Förtäring har ofta katastrofala följder på lever, njurar och matsmältningssystemet, och kräver akut medicinsk behandling. De första symptomen inträder vanligen efter 8–24 timmar, men det kan då redan vara för sent.

Vid förgiftning tillämpas i första hand tarmtömning och behandling med aktivt kol. Leverskydd med silibinin (extrakt från mariatistel) och acetylcystein. Man försöker öka utsöndringen genom att påskynda diures och genom att inte motverka diarré. Vid svårare fall tillämpas hemodialys och undantagsvis kan levertransplantation bli aktuellt.

Förväxling med matsvampar

Vit flugsvamp förväxlas lätt med champinjoner och andra vita svampar. Flugsvampen känns igen på ringen och slidan eller strumpan, och att foten, hatten och skivorna är helvita, oföränderliga vid tryck. Ringen kan dock ramla ner och slidan kan vara otydlig eller gömd. Som fullvuxen har den en svag eller starkare bitter doft och en mild smak. Doften kan vara otydlig. Champinjoner å andra sidan har bruna eller skära skivor, ingen slida (de har dock ring) och ofta en behaglig doft av till exempel mandel.

Vit flugsvamp kan också förväxlas med röksvampar, när unga exemplar av flugsvampen fortfarande är inkapslade i slidan som ett äggformat hölje kring svampen. Genom att skära itu svampen med en kniv kan flugsvampen identifieras genom att man då ser den unga flugsvampen inuti höljet.

Det bör noteras att svampen lär upplevas som välsmakande av sina offer, vilket torde göra den svår till närmast omöjlig att identifiera med smaksinnet. Om man mot förmodan och i strid med gällande rekommendationer ändå provsmakat svampen och funnit att den inte smakat illa betyder detta således inte att svampen är säker att förtära (eller att den genomförda provsmakningen inte kommer att leda till förgiftning). Möjligtvis är den allmänna missuppfattningen att mycket giftig svamp i vart fall kan identifieras via smaken en bidragande orsak till att intet ont anande offer konsumerat svampen.

Noter

Tryckta källor

Externa länkar



Новое сообщение