Elektroencefalografi (EEG) är en metod för att registrera hjärnbarkens spontana elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som placeras på skalpen. Elektroderna är placerade i ett rutmönster som täcker skalpen enligt ett internationellt system, det så kallade 10-20-systemet, med referenspunkter i näsroten och nackbenets förgreningspunkt. Den grafiska representationen av undersökningsresultatet är ett elektroencefalogram.
Idag görs signalbearbetningen digitalt, vilket ger möjlighet att använda brusreduktion, byte av referenser, fouriertransformering och flera andra hjälpmedel. Granskningen behöver dock göras manuellt. I det svenska sjukvårdssystemet utför en BMA, Biomedicinsk analytiker, EEG-undersökningen. Denna tolkas av läkare som är specialister i klinisk neurofysiologi.
Användningsområden
EEG används kliniskt framför allt för att diagnostisera epilepsi. Det ingår också som en del i utredningen vid narkolepsi och andra sömnstörningar, och kan ibland också vara till hjälp vid utredning av oklar medvetandesänkning, encefalit och demens. EEG används i vissa länder också för att undersöka om en patient är hjärndöd.
Indelning av normala hjärnrytmer
| Frekvensintervall | Namn | Associerad med: | EEG |
|---|---|---|---|
| > 40 Hz | Gammavågor | Högre mentala förmågor som problemlösning, rädsla och vakenhet. |
 |
| 13–39 Hz | Betavågor | Aktivt eller oroligt tänkande, aktiv koncentration, upprymdhet, lugnande läkemedel. |
 |
| 7–13 Hz | Alfavågor | Vaken avkoppling |
 |
| 4–7 Hz | Thetavågor | Djup meditation, dåsighet, ytlig till medeldjup sömn. |
 |
| < 4 Hz | Deltavågor | Djupsömn. |
 |
(Generell indelning, de exakta gränserna varierar mellan olika källor, och det finns inga allmänt accepterade gränsdragningar).
Tolkning av EEG
När man tolkar EEG tittar man på de olika typerna av hjärnvågor och försöker hitta patologiska vågformer. Exempel på dessa vågformer är spikes och sharp waves vilket ökar sannolikheten att patienten har epilepsi. Det är viktigt att komma ihåg att ett helt normalt EEG inte utesluter epilepsi, och att även helt friska personer kan ha avvikelser på EEG.
Artefakter
Artefakt, eller mätstörningar, kallas det när man får missvisande mätvärden. De mönster man med hjälp av instrumenten iakttar härstammar då inte från de fenomen man önskar undersöka. Vanliga artifakter inkluderar blinkningar, hjärtslag och andra muskelrörelser.
Event-Related Potentials
Event-Related Potentials (ERPs) är EEG perioder som är synkade med ett event. T.ex. kan en bild presenteras många gånger och genomsnittssignalen över 600-1000ms kalkuleras. Det har fördelen att hjärnsignaler förstärks medan artefakter förminskas. ERPs ger karakteristiska signaler som kallas P1, N1, P2, N2 och P3 beroende på när dom kommer och om dom är positiva eller negativa. Dessa signaler är förknippade med kognition. T.ex är N400 förknippad med att läsa ord och P1 med visuell uppfattning.