Мы используем файлы cookie.
Продолжая использовать сайт, вы даете свое согласие на работу с этими файлами.

Öronmussling

Подписчиков: 0, рейтинг: 0
Öronmussling
Pleurocybella 050919low.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Agaricales
Familj Tricholomataceae
Släkte Pleurocybella
Art Öronmussling
P. porrigens
Vetenskapligt namn
§ Pleurocybella porrigens
Synonymer
Nothopanus porrigens (Pers.) Singer 1973
Pleurotellus porrigens (Pers.) Kühner & Romagn. 1953
Pleurotus albolanatus Peck 1918
Dendrosarcus porrigens (Pers.) Kuntze 1898
Phyllotus porrigens (Pers.) P. Karst. 1879
Pleurotus porrigens (Pers.) P. Kumm. 1871
Agaricus porrigens Pers. 1796
Agaricus porrigens var. porrigens Pers. 1796

Den mykologiska karaktären hos Öronmussling:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Offset cap icon.svg
hatt:
förskjuten

Decurrent gills icon.png
skivtyp:
nedlöpande

NA cap icon.svg
ätlighet:
Svagt giftig

Mycomorphbox Caution.png

varning

NA cap icon.svg
fot:
inte tillämpbart

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
vitt

Saprotrophic ecology icon.png
ekologi:
saprofyt

Öronmussling (Pleurocybella porrigens) är en svampart i ordningen skivlingar. I Sverige förekommer den främst i de sydvästra delarna av landet. Fruktkropparna syns på hösten, helst på barrträdsstubbar.

Den är i flera länder en uppskattad matsvamp, bland annat i Japan. Dödsfall har dock förekommit i Japan, där den misstänks ha slagit ut njurfunktionen hos äldre, känsliga personer med dålig njurfunktion. Den rekommenderades därför under en period inte som matsvamp i Sverige. Öronmussling är Bohusläns landskapssvamp.

Öronmussling kallas också lokalt för svinöra, grisöra eller baconsvamp.

Beskrivning och utbredning

Öronmusslingen är en vedlevande svamp och fruktkroppen uppträder under hösten på murkna barrträdsstubbar, ofta i täta grupper. Fruktkropparna är som hos andra musslingar närmast musselformade, eller som svampens namn antyder något öronformade. Hatten är tunn och slät på ovansidan och blir normalt 3 till 10 centimeter bred. Svampen har nästan ingen fot eller saknar fot. Skivorna är tätt sittande och utgår radiärt från basen. Hela fruktkroppen är vit till gräddvit i färgen.

I Sverige förekommer den främst i de sydvästra delarna av landet, upp till Värmland.

Matvärde

Traditionellt har öronmusslingen betraktats som god matsvamp. Efter ett par uppmärksammade förgiftningsfall i Japan avråddes man under en period från att äta den, i synnerhet för människor med njurproblem. Nya svampboken har tagit bort sin avrådan, eftersom inga fler indikering om giftighet kommit och den, särskilt i Japan, är en vanlig matsvamp. Svampen innehåller D-vitaminliknande ämnen och har misstänkts vara giftig för den som har nedsatt njurfunktion. Det finns även indikationer på att svampen innehåller exempelvis cancerogena ämnen. I vissa länder är den högt skattad, och i Japan används den i misosoppa.

Förväxlingsrisk

Öronmusslingen har misstänkts kunnat förväxlas med Trogia venenata. Denna giftiga svamp växer i Kina och har orsakat flera hundra dödsfall.

Landskapssvamp

Öronmusslingen är sedan 1999 Bohusläns landskapssvamp.

Bilder

Noter

Källor

  • Nylén, Bo. Svampar i Norden och Europa, 2000.

Externa länkar


Новое сообщение